Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
så \idt Ref. känner, aldrig förut varit funnen vid
Skandinaviens kuster, ehuru bland dess växtorter man i England
läknar iifven »the baltic sea.»
24. Sphærozyga spcc. p. 16- — Bohuslän. — Ref.
obekant.
Vi hafva hürmed genomgått de arter, med hvilkas
uppdagande Förf. riktat Skandina\iens Flora, och det visar sig,
att deras antal ej år obetydligt. Del ar påfallande, såsom
Förf. sjelf anmärker, att flertalet af dessa arter tiro
syd-lilnningar och företrädesvis eller nästan uteslutande funna
Bohuslän. Erinra vi oss derjemte, att Skagerrack endast
är en vik af Nordsjön samt dessutom emottager Östersjöns
föga salthaltiga vatten, som på hafsvegetalionen derstädes
måste öfva ett stort inflytande, så kan man med skal
för-moda, att sydvestra kusten af Norge, mellan Lindesnæs och
Stavanger, beldgen lika sydligt som Bohuslän, niir den en
gång af en flitig for«k.iro undersökes, skall lemna talrika
och oväntade bidrag till en närmare kannedom om
Skandinaviska halföns algflora. Men denna har tillvunnit sig
endast fi vänner, ehuru Linné sjelf, för mer än 100 år
sedan med förvåning »botaniserade på hafsbotten såsom uti
ett njtt Sverige» vid samma tillfälle som Bohusläns rika
hafsfauna lat honom ana, Inad »Marslrandsarbete» ville säga.
Endast trenne botanister hafva under loppet af de
sistförflutna 25 åren med allvar undersökt den Skandinaviska
halföns hafsalger; Herr Ekman är den yngsta i detta tretal och
de bidrag han lemnat äro, som vi sett, sådane, att
Botanikens vänner skulle beklaga, att hans verksamhet numera
rörer sig hufvudsakligast inom sphæren af en annan
vetenskap, kände de icke af egen erfarenhet, »alt gammal kärlek
ej rostar» och att Chemiens vetenskapliga idkare ofta är i
tillfälle
att från sm ståndpunkt sprida ett eftei kingtadt ljus
öfver flera af den botaniska vetenskapens svårare frågor.
Vi hoppas, att vår antydan skall vinna fullbordan, ty medelst
den afhandling, som nu blifvit refererad, har Förf. gifvit
en vacker handpenning derpå. A—-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
