Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
densamma, samlade af Wormskjöld, — huru outvecklade
och otillräckliga de än äro — höra dock till en annan,
med C. rupeslris närmast beslägtad art. — Då nu tal är
om O. gynocrates, må anmärkas, att ex. i H. N. XII. 90
från Hyska Lappm. ej höra till densamma, utan tydligen äro
den af Lund s. k. C. dioica-parallcloidcs, om hvilken mera
här nedan. 1 Skandinavien i vidsträcktaste bemärkelse
återstår således endast en lokal för denna art: Saltdalen, och
detta bör väl verkligen tillhöra denna art, då dess första
beskrifvare, Drejer, i sm Rev. Car bor. uppgifver sig hafva
erhållit den derifrån af Prosten Sommerfelt under namn af
C. rupcstris. Hela arten torde emellertid vara i behof af
en noggrannare granskning.
Af Carices dioicce förekomma i Ost-Finmarken tvenne
former, hvilka jag derstädes genast med lätthet skilde från
hvarandra och ansåg för goda arter, nemligen en med korta,
täta ax och utspärrade fiukter (= C. dioica) och en med
långa, smala ax och upprätt-tilltryckta frukter, hwilken med
bestämdhet (enl o rig. ex. och lokalen) är C.
dioica-parallcloidcs Lund. Dels genom granskning af de hemförda ex.,
dels genom jemförelse med former från andra trakter, har
jag dock funnit obeständigheten af alla karakterer, hvarföre
jag är ganska tvifvelaktig om deras art-skilnad. De i
ögonen mest fallande kännetecknen, fiuktkanternas sträfhet och
stråets glatthet hos C. dioica, äio nemligen så litet
konstanta, att jag på ett och samma ställe (ofvan Nyborg) tog
exemplar af den tydligaste dioica med a) stiäfva strån och
fruktbräddar, b) sträf[ strå och glatta fr. br., c; glatt strå,
sträfva fr. br. och d) glatta strån och fr. br. A andra
sidan finner man C. parallela med fullkomligt g|ält strå,
äfvensom med småsträfva frukt bi äddar. Då dertill
kommer, att på växesättet, fjällen och frukterna inga säkra
karakterer gifvas, så kan jag ej annat än tvifla på rättigheten
af deras skiljande. Ytterligheterna äro visserligen betxdhgt
olika, och det vore glädjande, om man kunde påfinna något,
hvarigenom de särskildes. Den fi ån C. dioica mest
afvikande är just Lunds (’. dioica-parallcloidcs, hvilken tyckes
vara typen för Sommerfelts, Ande.ssons och Hartmans
beskrifningar på C. par ull c la, dä deremot Læstadii C. dioica
ß parallela enligt benäget meddelade exemplar vida mer
14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
