Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
mer), hvilka vanligtvis om sommaren lysa hvita af otaliga
massor af Matricaria inodora.
Sådana äro i korthet de grunddrag, som jag trott mig
finna af vegetationen i denna region. Ju mera nian stiger
mot höjden pä fjällsluttningarna, desto mera förändras
naturligtvis densammas utseende, i det att björken allt mer
och mer förkrymper till en låg vresig buske, som endast på
spridda ställen förekommer; på samma gång försvinna äfven
de frodigare, saftrikare växtarterna och vegetationen antager
ett mera torrt, risaktigt utseende. Slutligen vid ungefär 700
fots höjd öfver hafvet upphör björken helt och hållet och
den region vidtager, som ganska lämpligt blifvit benämnd
slättfjällsregionen. Fjällen äro neml. här ej af någon
betydligare höjd (de högsta i Öst-Finmarken nå ungefär 2000 fot
öfver hafvet) och uppskjuta ej i några spetsar, utan bilda alla
ofvanpå platta, vidsträckta slätter, hvarest endast under
vissa kallare år snö på några ställen qvarligger under hela
sommaren. Vegetationen är här i allmänhet mycket mager
och enformig. De vidsträckta torra slätterna med sin tunna
jordskorpa och sina kala klippor täckas endast sparsamt af
risaktiga och lågväxta örter, och endast der bäckar eller
kärr bildat sig, samlas arterna till något större antal. På
den förstnämnda lokalen finna vi hufvudsakligen
Gnaplia-lium supinum, Jlieracium aJpinum, Diapensia, Pedieularis
lapponica, Draba liirta, Silene acaulis, Saxifraga
oppo-siti/olia, Sibbaldia, Dryas, Alchemilla alpina,
Arctosta-phylos alpina, Phyllodoce, Azalea, Oxyria, Saliv herbacea,
Juncus trifidus, Luzula arcuata, Ixyperborea och spicata,
Carex rig i da, lagopina och rupestris, Festuca ovina samt
Poa alpina; på de sednare åter bilda sig ofta små snår af
Salix lanata, Lapponum, glauca och myrsinites och visa
sig åtskilliga af de i björkregionens kärr mera vanliga arterna.
Till denna allmänna skildring af
vegetationsförhållan-derna kring Varangertjordens innersta vik, Meskfjorden,
kunde jag visserligen lägga en förteckning på åtskilliga
sällsyntare arter, som jag här på enskilda punkter iakttog, men
det torde vara mera lämpligt att uppskjuta detta, till dess
jag på ett ställe får meddela tillägg till den Flora öfver
Finmarken af Lund, som finnes i Bot. Not. 1846 M 5—6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
