Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
upptäckarinnan att till Kongl. Wetenskaps-Akademien
in-lemna den berättelse härom, som under titel » Om Indianska
krassens blickande» finnes införd i dess handlingar för nämnda
är. Fenomenet beskrifves visa sig i Juli månad vid solens
nedgång, tilldess skymningen inträffar, och bestå i »en så
hastig skymtning af glänts, att det icke kan concipieras
hastigare.» »Då man sitter och ser på ett stånd, som har flera
blommor, får man märka, huru nu den ena, nu den andra,
således skimrar eller gläntsar till, belt hastigt», men tillika
anmärkes, att »då man ser stint och med helt spända ögon
på blominan, blickar hon icke gärna.» Rörande orsaken
härtill förklaras bestämdt, att hvarken Linné sjelf eller hans
dotter om denna sak, »som tillhör Experiniental-Fysiken»,
vågade fälla något säkert omdöme, utan anför blott, att den
ej kunde uppkomma af någon hastig rörelse hos kronbladen,
ej heller genom att »hvälfva ögonen hit och dit pa
blomstren»; huruvida det måhända kunde tillskrifvas »något
o-synligt nord-bloss, som kunde skimra i luften och reflekteras
mot de skimrande kronbladen», öfverlemnas till »de
Naturkunniges skarpsyntare ögon.»
Vi finna således häraf, att de författare, som i denna
Linneanska uppsats trott sig finna ett bestämdt påstående,
att detta sken producerades af sjelfva växten och säledes
vore att jemföra med det hos Kliizomorpha subterranea,
fullkomligt misstaga sig. Endast sjelfva faktum anföres och
hänskjutes till förklaring af fysici, och i ett tillägg till nämnda
afhandling försöker äfven Lektor Wilcke, att lemna en
dylik. Som han dock icke sjelf sett fenomenet, inskränker
han sig blott till gissningar, och synes böjd att tillskrifva
detsamma »den öfverallt utspridda elektriska materien» samt
påminner om det matta sken, som visar sig, da ett lufttomt
glas i mörker sönderspringer. »Om något dylikt härvid
händer, om några af solhetta uttorkade fibrer brista , några
fröhus spricka upp, eller en annan elastisk med sken
förbunden verkan har visat sig, ankommer pa flera rön.»
—-Korteligen någon verklig upplysning om fenomenets natur och
orsak erhålles häraf icke.
Ett bestämdare påstående, att d. tta sken skulle vara
af elektriskt ursprung, finna vi hos Bertholon de St. Lazare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
