Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
från nordliga delen af Christiansands stift ända till
Guld-brandsdalens fjäll, förrän man finner någon mera i ögonen
fallande olikhet i fjäll-vegetationen. Frän Dovre visar sig
mot norden samma enformighet ända till Vest-Fimnarken,
hvarest först en och annan från öster inflyttad växt börjar
visa sig. I Pyrenæerna deremot finner man under en dags
resa fran öster till vester, eller tvärtom, en mycket
omvexlande och olika växtlighet. — Fäster man sig vid
vegetationens frodighet och mängden af individer, torde
Dovre-trak-ten, isynnerhet till följe af sin vattenrikedom och fuktighet,
göra Eyna-dalen första platsen stridig, och med hänsyn till
kryptogamerna finner man den Syd-Europeiska trakten vara
ytterst fattig i jemnförelse med Dovre, hvarest man
verkligen kan antaga, att det finnes 3-4 gånger så många arter
lafvar och löfmossor."
Bland öfriga uppgifter, som förekomma i detta verk,
torde här blott böra nämnas, att Prof. Steenstrup inom
den Zoologiska sektionen visade, att de egendomliga utväxter
på bladen af björken, boken, alen, linden m. fl. växter, af
hvilka flera blifvit beskrifna såsom svampar, tillhörande
slägtet P/tyllerimn, leda sitt ursprung fran smä djur (Phytoptus
Dug.), hvilka enl. St. troligen äro larver, mahända
tillhörande mycket olika slägten.
För öfrigt kunna vi ej annat än beklaga, att
korrekturläsningen af de Svenska afhandlingarne lemnar mycket öfrigt
att önska, då de äro i hög grad vanställda af tryckfel.
Th. Fr.
Strödda Underrättelser.
Pteris aquilitui såsom födo-ämne. Rotslocken af denna växt,
hvilken innehåller mycket stärkelse och växtslem, har några gånger i
Europa och Sibirien blifvit använd för att bereda ett slags groft bröd.
Likaledes har Forster meddelat underrättelse derom, att infödingarne
på Nya Zeland hemta en stor del af sin föda från rötterna eller
rotstockarne af ormbunkar. Man vet tillika, att bland de olika arter,
som härvid användas, äfven finnes en PleriSj så lik P. aquilit\a_, att
man betraktar den blott och bart såsom en varietet, åt hvilken man
gifvit namnet esculenta. Alla dessa omständigheter hafva föranledt den
Engelske Botanisten berkeley att undersöka beskaffenheten af det
födoämne, som P. aquilhia kan lemna. Han rostade derföre några
rotslockar af densamma och fann, alt de visserligen kunde ätas, men
dock utgjorde en ganska obehaglig föda i anseende till sin klibbiga
massa och mindre angenäma smak. Då han emellertid ansåg, att do
skulle blifva mycket smakligare, om man kunde befria dem från deras
slemmiga bestånds-del, lät ban rifva ett arttal förut tvättade och ren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
