Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
ning samt dess fysikaliska, geognostiska och klimateriska
beskaffenhet, att han i det andra lemnar en förteckning på
de vigtigaste botaniska resor, som här blifvit företagna,
äfvensom en mera detaljerad skildring af sina egna
vandringar under sommaren 1856, samt i det tredje uppräknar de
arter, som äro egendomliga för de 4 regioner, i hvilka
Cen-tral-Pyreneerna indelas, neml. regio frigida (3400—2700
metr.), alpina (2700—1700 m.), subalpina (1700—1000
ni.) och vallas profundæ (1000—500 metr.).
I det fjerde kapitlet öfvergår förf. till en jemnförelse
mellan Central-Pyreneernas och de Skandinaviska fjällens
vegetation. Sedan en kort skildring lemnats af Lapplands
klimat och dess vegetations fysiognomi, meddelas en
komparativ förteckning pä de arter, som äro gemensamma för dessa
orter, Schweitz’s och Tyrolens fjäll, samt som saknas å ena
eller andra stället o. s. v., hvarjemte anföres den olikhet,
som rader i afseende på deras förekomst i de särskilda
regionerna. Resultatet af dessa växtstatistiska beräkningar
blir den, att de artrikaste familjerna i Centr.-Pyreneerna
äro Synanthereæ, Gramineæ, Papilionaceæ, Cruciferæ,
Labiatæ, Umbelliferæ, Cyperaceæ, Ranunculaceæ, Personatoe,
och jRosaceæ, men deremot i Lappland Cyperaceæ,
Gramineæ, Synanthereæ, Cruciferæ, Alsinaceæ, Ranunculaceæ,
Juncciceæ, Rosaceæ, Salicineæ, Filices, Personatæ och
Eri-cineæ. De i anseende till både arternas och individernas
antal vigtigaste slägtena äro i Pyreneerna Ranunculus,
Are-naria, Potentilla, Saxifraga, Primida, Androsace,
Gen-tiana, Veronica, Carex och Poa samt i lägre trakter
Trifolium och Sedum: i Skandinaviens tjäll åter Carex, Salix,
Ranunculus, Draba, Saxifraga, Pedicidaris, Juncus,
Lu-zula och Poa.
Största olikheten mellan Pyreneernas och Skandinaviska
fjällens vegetation möter oss i fam. Papilionaceæ, Labiatæ,
Umbelliferæ och Liliaceæ, hvilka så till arter som
individer äro talrika på det förra, men blott sparsamt
representeras på det sednare stället. De fam., som deremot äro
mera utmärkande i norden, äro Cyperaceæ, Salicineæ och
Ericineæ äfvensom på visst sätt Betulineæ och Coniferæ.
Hvad särskildt Carices beträffar, äro de visserligen ej
egentligen fattiga i Pyreneerna (56 arter), men den bestämda
skilnaden visar sig dock, att de der aldrig äro allmänna eller
intaga större sträckor utan alltid äro spridda. Ett
likartadt förhållande eger äfven rum med slägtet Salix. Hvad
Rosaceæ angår, äro de visserligen i Lappland ej ens
hälften så artrika som i Pyreneerna, men «synnerhet genom
mängden af individer af Rubus arcticus och Chamæmorus
spela de dock en vigtigare rol. — Antalet af de arter, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
