Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
finnas både håriga och glatta stänglar. — För
fullständighetens skull meddela vi korta diagnoser på våra tvenne
andra Svenska arter:
A. elongata Hoffrn.: roten föga tufvig; stängeln vanl.
glatt; bladen lika breda som stängeln, oftast kanthåriga;
de nedre svepebladen elliptiskatriangelformiga, spetsiga, i
knoppen längre än de öfriga, som äro kort uddspetsade;
skärmfjällen af fruktens längd; småblomskaften lika långa
med den endast på åsarne håriga foderpipen; foderbrämet af
pipens längd.
A. pubescens Link.: roten mycket tufvig; stängeln vanl.
småluden; bladen oftast småludna och kanthåriga; de nedre
svepebladen kort triangelformiga, genom den utlöpande
ört-artade ryggnerven kort 1. omärkligt uddspetsade, de öfriga
längre och mycket trubbiga; skärmfjällen af fruktens längd;
småblomskaften lika länga med den blott på åsarne håriga
foderpipen; foderbrämet af pipens längd.
3. I de sednaste upplagorna af Hartrn. Skand. Flora
finnes upptagen en var. subnivalis af Saxifraga hieracifolict
såsom förekommande i »Finm. vid Tana-elf enl. ex. af N.
Lund.»x Då jag emellertid hvarken der eller annorstädes i
Finmarken kunde upptäcka någon form, som jag med skäl
trodde mig kunna hänföra till S. hieracifolia, vände jag mig
vid hemkomsten till Lektor C. Hartman, hvilken
godhetsfullt ur sin faders herb. meddelade mig till låns
original-exempl. af denna växt. Jag fann deraf, att den ej var
annat än den derstädes mycket ymniga gröfre formen af S.
nivalis, sådan jag sett den från flera af våra fjälltrakter
ända ned till Jemtland. Från S. hieracifolia afviker den
genom längre och hvita kronblad, blomställningen, trubbiga
och djupare bugttandade blad o. s. v.; den enda skilnaden,
jag kunde upptäcka från den vanliga S. nivalis, var gröfre
och högre växt, flera blommor, något glesare blomställning
samt måhända något ludnare blomskaft. — S. rivularis
uppgifves i våra floror mycket rigtigt med »hvita eller rödlätta
blommor», ehuruväl den sednare färgen torde vara ganska
sällsynt och knappast förut observerad på andra exemp. än
sadana vanskapliga krymplingar, som finnas afbildade i Sv.
Bot. n. 729. I Finmarken, der nära ständerna denna art
ofantligt frodas under stenar o. s. v., fann jag t. ex. på Sjaa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
