Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
och rarifiora (de båda sednare förut hänförda till C.
phrag-mitoides) samt densiflora; C. rabicunda (= C. Langsdorfii Fr.
H. N. XIII non Trin.), C. nutans (Saut), G. data Bl. och C.
pulchella (Saut.). Inalles anföras 15 arter af detta slägte för
Norge!
Poa strida Lindeberg erkännes. Då såsom skäl anföres,
att den visat sig konstant i Christiania trädgård, torde böra
erinras, att den sannolikt ej fortplantats" af frö, och att man
således ej haft tillfälle bedöma dess arträtt derutaf. Efter att
ha studerat ett stort antal exemplar måste jag fasthålla min
tro, att den endast är en axgroende form. — Många af
Poa-arterna, t. ex. P. nemoralis, äro förträffligt monografiserade.
Poa glauca Yahl., P. cæsia Sm. och P. aspera Gaud.
uppställas väl som arter, men förf. synes benägen att anse dem höra
tillsammans, hvilket sannerligen alla måste gilla! Såsom nya
anföras P. Balfourii Parnell skild från P. aspera Gaud. Agr. (= P.
cæsia Gaud. Helv. ej Sm.) genom grön färg, glatta strån, de öfre
bladslidorna kortare än ledstyckena, bladen mera hoprullade,
färre småax (1—3) på vippegrenarna, skärmfjällen mot
spetsen något sträfva och blomfjällen mera ullhàriga; Poa conferta
Blytt anser förf. tvifvelaktigt skiljd från den nyssnämnde;
Poa Langeana Rchb. beslägtad med P. trivialis; P. dissitiflora
Roem. & Schult. troligen form af P. flexuosa.
Öfver si. Care.v har förf. gifvit en behöflig Synopsis fore
sina vidlöftiga beskrifningar, och önskligt hade varit att
detsamma hade skett vid flera slägten, t. ex. Calamagrostis och
Poa. Nyupptagne arter äro: C. bolina Lang. ställd mellan
C. juncella Th. Fr. och C. tur/osa Fr. (2:ne nästan synonyma
arter!); C. Langii Steud. (= C. pelia Lang.) mycket nära C.
livida och troligen dess var. sublivida Un.; — C. Friesii (= C.
vesicaria distenta Fr. II. N. XV.). — C. brevirostis Cederstr. anses
vara C. Gaudinana Guthnich depauperata, och C. frigida Hn.
(äldre uppl.) är C. misandra R. Br. Vid C. distigmaticæhar förf.
följt E. Fries i att upptaga C. tur/osa, C. timida, C. tricostata
och C. prolitca ehuru med ett slags reservation; deremot
lemnar han af C. saliua en utförlig framställning af dess former,
såsom hvilka jemväl räknas: C. subspathacea, C. cryptocarpa,
C. liæmatolepis och C. halophila.
Ehuru L. glabra\a Hoppe och L. Wahlenbergii Rupr.
särskildt upptagas, synes förf. benägen att förena dem
Beträffande de med L. campestris närmare förvandta arterna kunna
de, enligt Blytts framställning, på följande sätt diagnostiseras:
L. campestris DC. Rot fibros med bladiga sidoskott. Blad
glatta, 1 lin. breda, med trubbig hård spets, i kanten och vid
basen långt hvithåriga. Skärmbladen kortare än
inflorescen-sen, som består af 2—5 rundade 5—6 blommiga småax, det
i midten oskaftadt. Kapseln kortare än kalkfjällen. Former:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
