Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
Stjelken smal, finstrimmig, oftast tätt besatt med
knippevisa, utstående, borstlika taggar, hvilka, liksom
svepetag-garne, vanl. äro dubbelt längre än stjelkdiametern; kransstr.
6—8—10, 5—T-ledade; fruktskärm syllika, omkr. 8, hvaraf
(merändels) 2 vid basen af nöten mycket små, de öfriga 6
vanl. dubbelt längre än den 10—13strimmiga nöten.
Tvåbyggare; autheridierna knappt funna. Juli—Aug.
»Denua art varierar ganska betydligt. Stjelken är än längre (form.
elon-gata), än kort och tufvad (f. condensata; Ch. condensata Wallin.); taggarne
mer eller mindre långa och tiitt sittande; kransgr. än längre oeh mera
utstående, än kortare oeh inböjda (f. brachyphylla); med alla lederna, utom den öfversta,
försedda med barklager, ell. de flesta af dem (isynnerhet pä de nedre kransarne,
en-pipiga (f. muricata. Ch. condensata ß subflexilis oeh Ch. erinita muricala Wallm.);
nötterna än tjocka, 11. klotrunda (f. pachysperma A. Br.), än mera cylindriska
(f. leptosperma A. Br.); fruktskärm än längre, än kortare än nöten." Wahlst.
I hafvet. D. Jutl. Norsminde Fjord, Amager; Fyen,
Hofmansgave. — S. Sk. —Söderm. Landsort i Södertörn (T.
Krok), Upl, Hargs. s:n (Prof. Fries’ herb.) Öl. Gotl. — F.
Nyland. Södra Österbotten, Sastmola.
I sött vatten: Sk. Ivösjö enl. Hartm. och Wallm. Gotl.
Öja s:n i Långholmsjön (T. Krok).
ßß) Ch. di-et triplostichæ A. Br.
De periferiska rören af 2 slag: ■primära, hvilka ensamma
bära taggar och äro motsatta kransstrålarne, och på båda
sidor om de primära en rad af secundära, så att emellan 2
primära rör ligga 2 secundära.
Anm. Detta är det typiska. Men ofta gripa de bredvid hvarandra
liggande secundära rören i hvarandra, så att det skenbart blir ett secundiirt rör
emellan 2 primära. De, hos hvilka detta är förhållandet, kallas af Prof. Braun
diplo-stichæ, dit han räknar alla utom Ch. fragilis Desv. och hispida L., som bilda
triplostichæ. Dock är förhållandet hos samma art underkastadt förändringar.
Så t. ex. ser man hos Ch. tomeiitosa, som A. Braun räknar till diplostichfe,
isynnerhet på forma munda, mycket tydligt båda raderna af secundära rör, då
deremot, särdeles på den starkt incrusterade formen, de primära rören äro så
starkt utvecklade, att knappast något secundärt rör kan synas på ytan af
stjelken. Samma förhållande eger rum hos flera andra arter.
»Nu händer hos somliga arter, att de primära rören äro gröfre och mera
utstående (ell. framträdande), hvarigenom laggarne komma att sitta på
stjel-kens upphöjningar; hos andra är förhållandet omvändt, så att de secundära
rören äro mera framträdande och bortskymma de primära, så att taggarne
blifva belägna i de emellan de secundära rören bildade fårorna.» (Wahlst.)
*) Ch. inermes Wallm.
Stjelken utan taggar.
Anm. De ccllnler, som skulle bilda taggar, finnas dock och utbilda sig
stundom till små vårtlika papiller, hvilka visa sig tydligast hos Ch. fragilis
§ barbata Ganter.
4. Ch. fragilis Desv. — Wahlst. 1. c. pag. 38.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
