Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
glest besatt med kortare, uppblåsta, coniska, uddspetsiga
taggar; kransstr. tjocka, med de 1—3 öfre lederna enpipiga,
uppblåsta, de öfriga korta och något sammanknipna vid
ändarne; de yttre fruktskärmen af nötens längd, de inre ung.
dubbelt längre.
D. Seland och Fyen. — S. Hall. (enl. Wallm.); Sk. ÖG.
Öl. Gotl.
C) Ch. firma Ag.
Mer än fotlång fin, men styf och incrusterad, grågrön
eller brunaktig; kransstr. jemntjocka, de 1—3 öfre lederna
enpipiga, smala; de yttre fruktskärmen kortare än, de inre
ung. af samma längd som nöten.
t ji
S. Sk. i Öresund, t. ex. vid Landskrona, Malmö.
Har en särdeles egendomlig habitus, som mycket
påminner om Ch. aspera Willd.
D) Ch. Liljeblatlii Wallin. (Ch. distans Wallm., ined.)
Stjelken grof (n. så grof som hos Ch. spinosa Rupr.),
enkel, mångstrinimig, upptill tätt besatt med ensamma eller
knippevisa, tjocka och uppblåsta eller finare taggar; kransstr.
med endast 1—2 öfversta lederna enpipiga och 1—3 nedersta
fruktbärande; fruktsk. omkr. 8 af hvilka, enligt Wallm. 5—7
skola sitta på inre sidan och vanl. blott ett på den yttre,
hvilket strider emot förhållandet på Wallmans exemplar, der
vanl. 3 sitta på den yttre sidan), de inre längre, de yttre
kortare än nöten; svepetaggarne teml. långa. Antheridier,
liksom hos all Ch. baltica, teml. stora. Hvitaktig, böjlig och
sällan incrusterad.
D. i Guldborgsund emellan Laaland och Kieldsö. — S.
Kalmareläns mellersta och norra skärgård.
Den alltid i hafvet växande Ch. baltica motsvaras i sött
vatten af:
12. Ch. iiitermeilia A. Br. (ined; — Wahlst. 1. c. p. 21.
Stjelk mer eller mindre lång och grof, vriden och teml.
djupt fårad, upptill besatt med kortare, något uppblåsta eller
längre och finare taggar; de primära rören mest framstående;
kransstr. 6—9, 5—7-ledade; de inre fruktskärmen ung. af
nötens längd, de yttre kortare, men dock alltid tydliga,
nötterna stora (»större än hos Ch. fætida, men mindre än hos
Ch. hispida Wallm.»). Under namn af Ch. intermedia
sammanfattar Prof. A. Braun tvenne af Kützing beskrifna arter,
nemligen:
A) Ch. papillosa Kütz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
