Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
ningar, orsaka denna företeelse. Väderleken denna vår
liknade nemligen något den under våren 1856.
Mars d. 20—23. Snön var nu bortsmält öfverallt på
slättmarken, men något litet ligger ännu qvar i skogar och
dalgångar.
26. Kom litet snö, men den var åter bortsmält den 29.
27—30. Sjöarne blefvo nu ofarbara; isarne dock ännu
tjocka.
31—April 1. Regnade hela dagarne. — Corylus
avel-lana blomstrade.
April 2. Började Blåsipporne blomstra, Daphne var
fullt utslagen.
3. Tussilago Farfara och Alnus glut. började blomstra.
4. Var fullt urväder och kom mycket snö.
5—8. Kalla dagar; snön qvarlåg till största delen.
Starar funnos nu döde af kölden — och troligen af
svält; Bofinkarne inställde sig i stor mängd på gödselstackarne,
och flere insektätande småfoglar flydde intill boningarne.
9—14. Kalla dagar; men nu började åter vårsolen att
värma.
9—10. Syntes Vanessa urticæ i solskenet, — den 11
ankom Sädesärlan.
8 — 9. Började en och annan af småsjöarne att skölja;
de flesta voro ej rena förrän den 18:de.
15. Syntes Rhodocera rhamni, den 18 Vanessa antiope.
19. Florerade Lonicera caprifolium; 21 Draba verna
blomstrar.
24—28. Började först Vegetationen i allmänhet blifva
liflig, Luzula pilosa, Carex ericetorum, C. digitata, Auemone
nemorosa, Capsella, Lamium purpureum, antecknades nu i
blomma.
Äfven denna vår inträffade sålunda, -att efter det
Vegetationen från den 20—30 Mars, men särdeles mellan den
1—3 April, börjat vakna till lif, följde ett plötsligt afbrott
af köld och en snöbetäckning, som qvarlåg från den 4:de till
den 8—9 April, hvarunder med all visshet de ifrågavarande
småbuskarne förstördes.
Orsaken, hvarföre jag ansett vigtigt meddela om denna
företeelse, är den, att man mången gång föregifvit detta och
dylika phenomener härröra af de små mögelsvamparne (eller
i allmänhet de s. k. rost och brand), och jag har länge sjelf
hyst samma åsigt, till dess jag nu, och flere gånger i dylika
fall, blifvit öfvertygad, att mögel- eller rost- och
brand-växter-nes inställande är ett sednare phenomen, som först inträder
sedan vexterne genom väderlekens inverkan blifvit försatte i
ett försvagadt tillstånd, i likhet med hvad Prof. Fries,
angående potàtessjukan för flere år sedan yttrat, samt nu sednast
Prof. H. Hoffmann af sina noggranna undersökningar fått så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
