- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1863 /
80

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

Denna vår var skadan icke så fullständig. Här och der
syntes ä slättmarkerne större eller mindre fläckar eller
kretsar öfvertäckte med svartnande blad (äfven inom glesa
björk-och enbuskar — dock icke i skogarne), men öfverallt
upp-stungo dock gröna qvistar eller partier bland de skadade,
och de flesta skjöto på sommaren nya skott- eller bladgrenar
i stället för de förtorkade. — Bladen visade å de skadade
ställena, i slutet af April och början af Maj — utan att
synas vissnade — större eller mindre svarta fläckar, hvilka
dagligen tilltogo i storlek, till dess slutligen hela bladet var
svart och då först efter någon tid torkade och afföll. Dessa
fläckiga blad sutto så lösa, att de vid minsta beröring afföllo.
A intagne grenar som sattes i vatten var förloppet enahanda;
äfven här framskjöto nya bladgrenar, hvilkas blad fortforo
att vara friska och grönskande. Härstädes visade sig
förloppet alldeles liknande en bladsvamp, ehuru någon sådan
icke utväxte. Det är derföre likväl möjligt, att en sådan
svamparts mycelium utbildas uti de skadade bladen, ty
dylika blad från 1856, som då på hösten träffades qvarsittande,
öfvertäcktes af mögelbildning. Att deremot frostskada var
första orsaken slutar jag deraf, att bladen visade sig
svartnande samtidigt med mjölonriset och ljungen, samt att å de
intagne och i vatten ställde qvistarne icke flere blad
förstördes än de, som redan voro fläckiga, och ej på dem, som
syntes friska.

Sednare på sommaren (i Maj) syntes på en mängd förliden
höst nyplanterade unga Lindstammar å boulevarden vid
Norrköping, att de fleste hade större och mindre s. k. brandfläckar,
och en stor mängd blefvo deraf troligen dödade. Men dessa
brandfläckar voro alla åt en enda sida, nemligen åt Söder,
minst neråt roten, men oftast uppemot kronan. Att äfven
frost orsakat denna skada är en bekant sak; och det synes
mig gilva ledning till slutsatsen öfver frostskadornes inträffande
så väl å nämde lindar, som ock öfver förloppet hos mjölon-,
ljung- och lingonriset. Då under vintern alla dessas safter
varit i hvila, uppväcktes under den första vårvärmen rörelse
uti de för solvärmen mäst utsatte partierne, och särdeles i
dem, som icke skyddades af underliggande markens ännu
qvarvarande kyla. Genom den sedermera inträffade snön och
långvariga kölden undergingo förmodligen dessa safter
förändring antingen genom frysning eller genom stag>iation och
deraf föranledd förändring i sammansättning ocli kunde ej
vidare blifva tjenliga till fullgörande af växternas näring,
sedan den rätta vårvärmen inträffade.

Märkligt är ändock att så högnordiska vexter som de
förenämde verkligen kunna af frost förstöras, och att detta
likväl ej oftare hittills inträffat eller allmännare observerats.

Reymyra i Oct. 1858.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:35:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1863/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free