Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
en ny, säkerligen något mera sjelfständig upplaga, der lokalerne
blifvit fullständigare angifne, (se nu t ex. Calamagrostis
Langs-dorffii, Hartmanniana, Halleriana, Gentiana Pneumonanthe,
Campapula glomerata, Rosa pomifera och en stor mängd
andra arter, som sägas vara sällsynta, men for hvilka någon
enda lokal ej uppgifves), der citaterna vid artnamnen äro
något mera konseqventa (nu synas de ibland som en onödig
lärd apparat i en sådan bok, jfr t. ex. Ruppia brachypus,
Va-leriana sambucifolia, Triticum caninum etc., hvaremot de ibland
kunde vara något bättre), och der slutligen utgifvaren efter
mera omfattande undersökningar vänder sig mera tillgodo de
rika och mångfaldiga upplysningar, som måste finnas i den
fordna botaniska föreningens samlingar vid läroverket eller
hos fordna elever, som under många tiotal af år samlade en
ofantlig mängd bidrag till en Östgöta-Flora, hvilken dock ej
då kunde komma till stånd. Kunde härjemte en öfversigt af
den stora och rika provinsens vegetation, olikheter och
egendomligheter, på slätten och i skogsbygden, vid hafvet och
vid Wettern på olika jordformationer etc., kortligen angifvas,
skulle detta i hög grad förhöja värdet af ett arbete, om
hvilket man nu på sätt och vis kan säga, att det är en
Werm-lands-Flora försatt på Östgöta-grund.
III. Systematisk förteckning på cle i Blekinge vildt växande
slägten ocli arter af Fanerogamer och Ormbunkar, utgifven af
C. A. Gosselman. Carlskrona 1861, p. 64. — Första hälften
af detta arbete innefattar en öfversigt af slägtena, den
sednare en dylik öfver arterna, alla ordnade efter Linnés
sexualsystem, och försedda med så korta diagnoser att endast det
för deras igenkännande nödvändigaste och det, som för deras
karakteristik i minnet behöfver bibehållas, der är upptaget.
Under linien nederst på sidan äro lokaler angifna för de
mindre allmänna eller sällsynt förekommande växterna. Några
nya arter eller former äro ej här beskrifna, och i fråga om
nomenklaturen synes förf. i de flesta fall ha följt Hartmans
Flora. Dock anmärkes ön och annan afvikelse, t. ex. att
Viola arenaria är uppförd som sjelfständig art, men V.
strida, montana och silvatica såsom former af V. canina.
Arbetet synes särdeles användbart för skolungdomen, som
sannerligen såsom ledning för sina excursioner och vid
växternas undersökning för namnbestämning knappast behöfver en
digrare bok än denna; och det är att hoppas, att förf. vid
en ny upplaga jemväl mera afser vetenskapens gagn af en
framställning af de för Blekinge mera egendomliga former af
våra svenska växter, än hvad man här kan utfinna.
IV. Calmar läns- och Olands Flora af M. G. Sjöstrand,
Calmar 1863, p 359. Redan sedan 10-tal af år tillbaka har
förf. gjort sig känd såsom den, hvilken, efter Ahlqvist, om
Olands vegetationsförhållanden egde den mesta erfarenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
