Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
och slutligen 1836—1840 trycktes det ryktbara verket
Genera plantarum, Auct. St. Endlicher, som upptager 6,835
slägten, hvartill i 5 sedermera utgifna supplementer fogades ett
ej ringa antal. Dessa trenne arbeten beteckna således trenne
sins emellan rätt olika stadier af den botaniska vetenskapens
utveckling och utgöra beundransvärda minnesmärken af trenne
betydelsefulla perioder i dess historia; och till dessa har nu
slutit sig det, hvars titel vi ofvan angifvit, och som också i
sin mån antyder ett om ej alldeles nytt dock ganska vigtigt
moment i den nyare botanikens väsende.
Då inan erinrar sig i hvad utomordentlig grad antalet af
de nu kända växterna genom talrika resor i jordens alla
nejder blifvit ökadt, huru den descriptiva botanikens litteratur
mångfaldigats, och huru stor fordran på noggrann analys af
de minsta växtorganerna blifvit i sednare tider för att
möjliggöra en säker uppfattning af växtformernas begränsning och
förvandtskaper, sa inses lätt, hvilket stort företag det är att
underkasta alla hittills beskrifna, odlade eller i de europeiska
sanilingarne förvarade växter en sådan granskning, att deras
slägten med tidsenlig vetenskaplighet ma kunna fastställas.
Också har ett sådant företag ej kunnat utföras pä annan ort
än i Kew, der nutidens mest omfattande botaniska samlingar
befinna sig, och af de berömda män, Hooker d. y. och
Ben-tliam, som der frambringa sina storverk med arbetskrafter,
hvilka äro af samma jättelika proportioner som deras
erfarenhet.
Det är bekant, att för närvarande pågår äfven inom den
botaniska verlden en reaktionär rörelse mot den ytterliga
de-taljsönderdelningen, som under de sednast förflutna
decennierna gjort sig gällande inom vetenskapen. Ett sträfvande att
såsom sjelfständiga, goda och säkra arter uppfatta former,
hvilka i många fall otvetydigt ha eller haft samma ursprung, ett
ofta öfverdrifvet splittrande af arter, dem man förr mera
betraktade såsom hela typer eller afslutade väsen, har i många
fall onekligen i högsta grad befordrat den noggrannare
undersökningen och bidragit till en riktigare och fullständigare
kännedom af växternas natur, men äfven ej sällan gjort
botaniken både onödigt otillgänglig och bedröfligt opopulär. Men
så hafva också röster höjt sig mot detta species-makeri och
yrkat på en återgång till mera »sammanhållande» principer,
hvaraf i sin tur ej sällan följt ett förnämt förbiseende
afde-taljforskning och af ihärdigt studium af många vigtiga
biologiska förhållanden, som helt visst utgöra oundvikliga
uppmaningar och hjelpmedel till sann insigt i det lefvandes väsende.
Såsom banérförare i denna nu väldiga reaktionära strid
äro Bentham och Hooker de mest framstående, och detta
deras arbete öfver de hittills dem bekanta växtslägten bära
derom nog märkbara spår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
