Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
jar blomma, är stjelken n. fullkomligt bladlös, fingerhög, föga
öfverstigande de talrika rotbladen, men längre fram uppnår
den 1 2 fots höjd och blir nedtill bladig samt mycket
grenig. Alldenstund ifrågavarande art, serdeles under sitt
sednare stadium, icke utan svårighet efter Hartman och Koch
skiljes från Dipl. tenuifolia DC., vill jag här för nybörjarens
räkning söka lemna en komparativ beskrifning pa dem båda.
D. tenuifolia DC.: stjelken bladig; bladen oftast pardeldta,
med länga, jemnbreda flikar, vanligen glatta; blomskaften
merendels längre än blommorna; fodret glatt; skidorna föga
längre än de langa skaften, med ett 1- 2 linier långt skaft
ofvan vid fästningsleden; märke litet. - D. muralis DC.
Stjelken i början bladlös, sedan nedtill bladig; bladen djupt
bugt-bräddade, med korta, eggrunda aflånga flikar, oftast i
kanten kort styfhåriga; blomskaften vanl. af blommans längd (en
karakter hvilken Koch anför med kursiv stil, men som ofta
och mycket varierar); fodret glest styfhårigt; skidorna oftast
mycket längre än de korta skaften, utan skaft ofvan leden;
märke stort,
Cardamine sylvatica Link. Blek. Ronneby, öster om
Skärsjön (1863).
Camelina sativa Fr. Sk. Malmö, på glacisen vid
jernbanan (1860)!
Alyssum calycinurn L. Sk. kring Malmö, pa mångfaldiga
ställen (1858 1862).
Malva fastigiata Cav. - nuda! Stjelken grön,
fullkomligt glatt, till 4 fot hög; blad och blomskaft gråludna;
bladen nedtill 5-, upptill 3-flikade; blommorna mörkröda, med
djupt flikade kronblad. Blek. nära Sölvesborg vid
Christianstad vägen, ej sällsynt (1860). Jfr. Bot. Not. 1857, p. 162.
Helianthemum vulgäre L. - obseurum. Blek. Agdatorp
och Skillinge (1854); OG. Borghamn teml. ymnig (1855)!
Smål. Herrmanstorp (1858)!
Viola odorata L. — hirsuta! Bladen stora (till 2 tum
långa och 11 i., t, breda), isynnerhet pä undre sidan mycket
håriga, de öfre äggrundt lancettlika med hjertformig bas, de
nedre bredt äggrundt hjertlika eller stundom njurformigt
hjertlika; stiplerna utdraget lancettlika, med mycket korta
glan-delbärande fransar, foderbladen trubbiga; blommorna
välluktande, mycket små, mörkt violetta, med sporren af
foderbi-hangens längd; skärmen ofvan blomskaftets midt;
grenskotten ofta blombärande; hela växten liarig. Sk. Malmö, på
slottsvallarne och pä de gräsrika sluttningarne vid den s. k.
östra promenaden, blommande först i medlet af Maj (1858
-1863)! Införd i trädgård har den bibehållit sitt utseende.
Viola odorata L. — inodora, soin finnes på Oland (t. ex.
pä skuggiga trädgårdsrenar i Resmo) ocli är utmärkt för sina
luktlösa blommor, skiljer sig för öfrigt från hufvudformen en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
