Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
gula, sist gula, med det jemnbredt äggrunda seglet till midten
grönstrimmigt; baljorna smala, langa, cirkelformigt hopböjda
eller spiralvridna; stjelken vanligen hög, upprätt eller
uppstigande, mycket grenig. Sk. Malmö pa vallsluttningarne vid
kyrkogarden (ymnigt) samt vid vägen emellan slottet och
Ri-bersborg (1858—1862). — Hartman upptager (p. 180) en M.
falcata i versicolor fran Oland, med blommorna slutligen
violetta (sådan som Koch m. fl. beskrifva den extra
skandinaviska), men jag betviflar verkligen att någon sådan finnes hos
oss. — En form af M. falcata L. kring Malmö har
fullkomligt slätt, icke ådrigt kronsegel, jemnbreda blad, nedliggande
graluden stjelk och nästan hufvudlik blomklase. — Af
Mejico <j o sativa L. växte 1858 vid Malmö i Kommendantsängen
en egendomlig form, med ljusblå, något välluktande blommor,
korta blomskaft, 15—20-blommiga klasar, rakt upprätta, 2
fot höga, föga greniga stjelkar och tufvig rot.
Asaruvi europæum L. Af denna sällsynta växt har jag
erhållit flera blommande exemplar af Stud. J. Hagdahl, tagna
af honom och Doktor Hagdahl 1852 straxt öster om Alvastra
klosterruiner vid Omberg. Den 29 Juni 1855 sökte jag den,
i sällskap med J. Hagdahl, på anförda ställe, men vi
lyckades ej återfinna den.
Schoberia maritima C. A. Mey. uppträder hos oss under
nedanför upptagna, provisoriskt benämnda, två former, hvilka
synas mig så utmärkta, att jag fullt och fast,tror, att de skola
befinnas vara väl skilda arter. Jag har pa Oland ocli vestra
Skånes stränder under flera år undersökt dem och aldrig
funnit de här angifna karaktererna svika. Prof. Lange intygar
(i Dansk Flora) att dessa former äfven vid odling visa sig
konstant skilda. De växa alltid pä hafsstränderna
tillsamman, men S. complanata finnes äfven pa närgränsande åkrar
och vid diken, dit S. ramosa aldrig flyttar sig. Den förra
blommar långt tidigare och bortvissnar långt sednare än den
sistnämnda. S. complanata är ganska ofta lågväxt och med
alldeles ogrenad stjelk, sådan jag aldrig sett S. ramosa
förekomma.
■S. ramosa! Roten tvåårig (Wahlenberg!); stjelken
buskig, från basen till spetsen grenad, 1—2 fot hög, tjock,
nedtill träaktig, uppstigande, blekt grön; bladen lialftrinda,
köttiga, uddspetsiga, 2—3 gånger längre än stjelkens
mellanle-der; blomkalken stor, med hinnkantade flikar;,, frön stora,
glänsande, rödbruna, plattade, med bred kant. Örten gulnar
vid torkning.
S. complanata! Roten enårig (W:brg!); stjelken enkel
eller blott vid basen grenig, stundom ined flera, 2—3 fot
langa, fullkomligt enkla, nedliggande vridna ocli ziczacböjda
grenar från basen, svartgrön, oftast med röda strimmor; bladen
plattade, korta, trubbiga, de öfre n. äggrundt aflånga; kalken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
