Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
stant eller icke. Endast denna sednare kan leda till något
allmänt antagligt och giltigt, då man deremot bland den
forras anhängare sällan eller aldrig finner någon
öfverensstämmelse, hvarpå slägtena Myosotis, Mentha, Potamogeton
o. s. v. kunna tjena såsom exempel.
Vare det långt ifrån mig att vilja binda vetenskapen
vid någon annan auktoritet än naturens, men för att
utforska denna, fordras mycken öfning och ihärdighet. För
mycken och för liten auktoritets-tro äro lika menliga; ytterlighet
såväl i åtskiljande som förenande äro lika förkastliga. Ännu
återstå många tvifvel att lösa och då förf. icke mer förmår
att göra några utflygter i fria naturen, är det hans afsigt
att härmed angifva några föremål till närmare granskning.
I främsta rummet förorda vi härvid odlings-försök, genom
hvilka vi sjelfva i flera fall vunnit bestämd öfvertygelse.
1. Salicornia. Utom den vanliga, ett-åriga, köttiga,
oftast utbredda och nedliggande formen med omvändt
koniska, i spetsen urnupna leder, förekommer (Halland, Hven.
Öland) en annan, alltid upprätt, med trädartad stjelk,
cylindriska, i spetsen tvärhuggna leder. Den är <S. fruticosa
Retz. Prodr. (non Linn.), S. biennis A. Afz. Är denna
en verkligen skild art eller en af växestäilet beroende form,
ty den vanliga växer på endast tidtals öfversvämmade ställen,
denna sednare åter i sjelfva hafsvattnets hvarigenom den
måhända ej bortfryser om vintern? Det erfordras en
noggrann jemförelse af blommans delar och frukten, äfvensom
odlings-försök under lika förhållanden.
2. Mellan Veronica longifolia och spicata finnes en
me-delfonn, V. media Sch rad., med upprätt stjelk, flera ax,
sågade blad, hvilka ofta äro trenne i hvarje krans. Efter
karaktererna underordnas denna af nästan alla författare V.
longifolia; den vi insamlat på Balgö nära Warberg, syntes
der snarare öfvergå i V. spicata. Är detta annorstädes
förhållandet? Är möjligen den utländska skild från den svenska?
3. Valevuma sambucifolia Mik. tillhör de arter, hvarom
ännu ingen stadgad mening gjort sig gällande. I Upsala-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
