Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
klippstycken), och ehuru jag förunderligt nog undgick svårare
skador, nödgade mig dock de kontusioner, som jag till
välförtjent straff för min djerfhet och dumdristighet erhöll, att
hålla mig stilla under de återstående dagar, jag i Kaafjord
tillbragte. J ig fick derföre göra en endast obetydlig
bekantskap med den lafvegetation, som här förefinnes; bland de
obser verade ma blott nämnas ParmßHa encausta, PlacodiuTn
fulgens och gelidum, Acarospora mohjbdina, Lecanora
bry-ontha, Sporastatia Mario, Normandina viridis.
Efter att den 13 Juli hafva lemnat det gästfria
Kaafjord, ankommo vi samma dag på aftonen till Haminerfest,
hvarest vi förblefvo till den 15 på morgonen. I de magra
och ödsliga omgifningarne kring denna verldens nordligaste
stad var icke mycket att i botaniskt afseende finna; ett par
vandringar företogs dock till det närbelägna berget
Rossmollen, hvarest Wahlenberg upptäckte den vackra Pannaria
elaeina. Jag sökte den emellertid förgäfves, men anträffade
deremot sparsamt J.ecidea atrohrunnea. Poa cacsia förekom
på klipporna.
Härefter fortsatte vi färden mot norden och landstego
på Maasöe, den närmast v. om Mageröe belägna ön. Här
tillbragte vi 6 dagar, till en del dertill nödtvungna af
svårigheten att erhålla båtfolk, och genomströfvade derunder den
lilla ön i alla direktioner. Naturligtvis kan vegetationen här,
öfver 71° ii. br., ej vara synnerligen yppig eller intagande.
Om jag undantager en större björk, som i en klyfta på norra
kusten alldeles espalier-formigt kläder syd-sidan af en
klippvägg, inskränker trädvegetationen sig till några knappt
alnshöga rönnar och lika stora björkar, hvilka begge sällan, om
någonsin, bära blommor eller frukt. Och äfven
husk-vegetationen är ytterst torftig, bestående af sparsamt förekommande
små, krypande enbuskar på de torra hedarne samt Betula
nana och lågväxta Salices (S. hastata, glauca, lanata,
lappo-num och viyrsinites) i kärren. Den växt, som kan sägas
vara den ymnigaste och mest karakteristiska, är Salta;
her-bacea, som under mångfaldiga, sins emellan olika former i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
