Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
(På etiketter i Svenska herbaricr ofta kallad Woodsia iluensis var.
alpina).
Utbredning. Arten tillhör arktiska och subarktiska
trakter i norra hemisphaeren, är ganska sällsynt i bergstrakter af
dess tempererade delar. De mig bekanta vfixeställena äro:
Torneå Lpm.: Torneå träsk på Kärpilä fjäll (Liljebl.), fjället
Opissoive (= " W. ilv. fjällform": Frist, berättelse om resa i
Lappm.p.42); Luleå Lpm.: Quickjock och Njammats
(Anderssons resa 1864), Kaddepakte (Ullenius); Jämtland:
Snasahögen, Areskutan och Ostberget vid Östersund (Thed.);
Herjedalen: Funnäsdalsberget och Ulf berget vid Wiken
(Frist.); Dalarna: Osmundsberget; Vest-Finm. Bosekop vid
Altenfjord, Öst-Finm. Elvenæs i Sydvaranger (Th. Fr.);
Nordlanden: Langsvand (1807, Wh 1 nb:s herb.), Dovre samt
omkring Christiania (derifrån ex. i Herb. Norm.). Blytt
upptager arten för hela Norge, Hart man for hela
Lappland, Koch för Tyska alperna, Hooker för Savoyen,
England och Scottland i Species Filicum och för Canada till
Saskatchavan i Flora boreali-americana. De till Woodsia
hyperborea Br. bestämda ex., jag sett från Grönland, höra
tydligen till följande art.
Anm. Vigten ligger bland karaktererna på den enklare
hårbeklädnaden öfver småbladens baksida, på stambladels
omkrets och på dess delning; småbladen äro ej delade lill
medelnerven och dertill brukar vanligen komma, att
småbladens innersta flikar äro så breda, att de täcka nedre kanten
af nästföljande flik. Med nedre småbladens afstånd från
rotstocken och ledens plats eger här ungefär samma förhållande
rum soin hos föregående art. Småbladens och Sikarnas
likformighet är här äfven af vigt till skillnad från följande art;
endast det nedersta paret småblad kan hos W. hyperborea
stundom underkastas en något större afrundning än de öfriga.
Den fina. ulligheten kring fruktplättarna är ett utmärkt
kännetecken och likväl finnes en, såsom jag kallar den, forma
glabrata, mer eller mindre fullständigt fri från
hårbeklädnaden, hvilken form jag eger från Christiania (Th. Fries),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
