Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
Under dessa vandringar hade vi godt tillfälle att göra
bekantskap med floran på denna vår halfös nordligaste fläck,
om hvilken de origtigaste föreställningar äro rådande. Att
klimatet här ej är till den grad ogunstigt, som man i
allmänhet föreställer sig, torde kunna inses redan deraf, att
t. ex. vid Gjæsvær fanns på fritt land odlade sallat, rödlök,
krasse (Lepiclium sativum), kummin, åtskilliga kål- och
rof-slag samt potatis, äfvensom persilja och spenat, hvilka
sednare dock voro af usel beskaffenhet; i drifbänk funnos
dessutom rödbetor, rädisor och indiansk krasse (Tropaeolum
ma-jus). Såsom prydnadsväxter funnos på samma ställe odlade
Achillaea Ptarmica, lanacetum vulgäre, Polemonium
coeru-leum, Angelica Archangelica, Ueracleum Panaces ’), Prollius
europaeus, Melandrium silvestre, Saxifraga certiua, en
P.h.eum-art och JÆurn bulbiferum. Vid det ännu nordligare
Skars-vaag 2) odlades likaledes på fritt land sallat, rofvor,
rhabar-ber, persilja, mejram och potatis, af hvilka sistnämnda under
det för vegetationen gynnsamma året 1863 efter något mer
än V, tunnas utsäde skördades 7 ’/2 tunnor, af hvilka 6 tunnor
stora och goda potatis. Och hvad mer kan man väl fordra
vid den nordligaste europeiska menniskoboning?
Hvad den vilda vegetationen beträffar, är den på
Ma-geröe till sina grunddrag lik den på Maasöe, ehuru något
rikare och frodigare, en följd såväl af den rikedom på vatten,
som i form af talrika större och mindre sjöar samt bäckar
här finnes, samt derigenom att dalarne äro djupare och till
följe deraf mera skyddade mot stormarne, hvarjemte jord-
1) I Jonna är en af favorit-växterna i Finmarkens små trädgårdar, och
genom sin resliga växt samt stora bladmassa försvarar den äfven sin plil!§:
Den bildar en ersättning för de buskarter, som pryda söderns trädgårdar,
men ej kunna uthärda nordens klimat.
2) Tillfälligtvis spilda ärter (Pisum sativum) hade här äfven ej blott
grott, utan blommade äfven och lära satt frukt. Några rågkorn, som af
ryska köpmän händelsevis blifvit spilda på stranden, hade äfven grott och
stodo d. 25 Juli 2 alnar höga i full blomma; emellertid lära de ej hafva
hunnit till full mognad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
