Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
skarp köld gjorde alla botaniska utflygter omöjliga. Alla de
trakter, som jag på min hemresa genomfor, stodo äfven i full
vinterskrud, så att om desamma intet är att anföra* ; min
reskamrat, som 14 dagar förut hemrest, insamlade deremot
enligt anvisning på färden genom Gudhrandsdalen
PilopJto-rm robustus ß. Fibula samt den märkvärdiga Tholurna
dis-dmilis. — Först d. 7 Novemb. återkom jag till Upsala.
Sådan var i korthet resans gång, men innan jag
afslutar denna berättelse, må några få anmärkningar om de
besökta trakterna tilläggas.
För enhvar är väl bekant, att intet så nordligt land
kan glädja sig åt Finmarkens milda klimat, äfvensom att
den vigtigaste orsaken härvid är att söka i Golf-strömmen,
som än i dag på kusterna uppkastar frön af tropiska växter
I isynnerhet af Entada gigalofmim), dntved ") och
pimpstens-stycken, förmodligen från Island eller Jan Mayen. Huru
intressant detta ämne än är, skall jag ej fördjupa mig i en
vidlyftigare framställning deraf, utan inskränka mig till en
enda liten anmärkning.
Talrika torfmossar finnas på Finmarkens kuster och öar,
till hvilkas begagnande såsom brännmaterial nöden tvingat
innevånarne. I dessa mossar, äfven på de nordligaste öarne
(t. ex. Mageröe, Ingöe o. s. v.), har man påträff t stora
massor af trädstammar, och i analogi med förhållandet i
sydligare länder har man varit villig att. antaga, att dessa träd-
*) Nämnas må blott, att vid Tjöttö i Nordlanden (65° 50’ n. br.)
sågos planterade a.-k, liästkastanje oeli körsbär, hvilka alla tycktes väl
trifvas derstädes.
**) En stor eller största delen af drifveden härstammar ej från
Amerikanska urskogarne, utan utgöres af spillror efter förolyckade skepp och
båtar, så att endast då man påträffar stammar med rötter, inan kan vara
fullt säker på, att de blifvit förda från sitt ur.-prnngltga hemland. Såsom
särdeles goda fyndplatser för dylikt strandgods uppgifvas Tuljorden på
Mageröe och kusten mellan Tunnhorn och Skaanvigcii, äfvensom Ryska
Lappmarkens kuster, på hvilka dock först under sednare åren golfströmraen
lärer i någon större mängd börjat uppkasta sitt medförda gods.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
