Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
lokaler voro beklädda af skogar och lindar? Eller ligger
förklaringsgrunden blott i den höga breddgraden, hvilken här
möjliggör dessa växters förekomst på öppen mark, utan att
de, såsom i södern, behöfva i lundarnes skugga söka ett
skydd mot solens alltför rikliga värme?
Jag nämnde ofvan landets höjning. Tillvaron af detta
fenomen är för väl konstateradt tör att behöfva flera bevis;
endast en flyktig blick på kusterna af halfön Vargak-Njarg
bevittnar detta till öfverflöd. Parallelt med hvarandra löper
den ena låga vallen (forntida hafsstrand) ofvan den andra"),
i hvilka med Golfströmmen hitförda rundslipade
pimpstens-bitar, ofta i otrolig mängd, anträffas. Emellertid vill jag ej
lemna oanmärkt ett litet bevis för detta fenomen, som af en
växt lemnas på nämnda halfös nordligaste kuster. Norr om
Berlevaag, vid Skaanvigen, der dessa parallela, ofvan
hvarandra liggande gamla hafsstränder äro i hög grad tydliga,
uppträder flerestädes på ej obetydligt afstånd från nuvarande
stranden Latlujrus maritimus, dock endast på de gamla
strandvallarne, ej på de mellanliggande stränderna eller
nuvarande strandbredden. Äfven på Mageröe förekommer denna
växt, såsom ofvan anmärkts, på de magra slätterna,
stundom ganska långt från hafvet, och orsaken härtill är
säkerligen äfven att söka i landets höjning, ehuru konturerna af
de gamla stränderna här ej äro så tydliga.
Hufvudsakligen på kännedomen om denna den
Skandinaviska vallens höjning i de nordliga trakterna grundar sig,
såsom bekant är, den redan af And. Celsius uttalade
åsigten om ett forntida samband mellan Ishafvet och Bottniska
viken, hvilken i våra dagar af Prof. S. Lovén blifvit på
ett lika snillrikt som öfvertygande sätt försvarad och
närmare utvecklad. Mänga äro de från geologiska och zoolo-
*) Detta de gamla strandvallarnes terriissforiniga utseende påminner
lifligt om den i Mantells Geologiens Under 1. />. MO gifna beskrifningen
från Cliilis kuster, och synes snarare tala för en periodiskt afbruten, än
en kontinuerligt fortgående landets höjning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
