Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
karakterer skilja, ehuru dess habitus är ganska utmärkt.
Den ligger också i de flesta herbarier under dessa namn.
Förekommer i Bohuslän flerestädes, Halland vid Halmstad
(Stud. Lyttkens), Skånes södra och östra kust från
Trelleborg till Åhus, Blekinge vid Ronneby (Prof. Fries herb.)
och Gotland vid Lummelund (enl. ex. i K. Wet. Ak. herb.).
Synes likasom föregående art vara egendomlig för det
nordligare Europa.
5. A. camp e.stre Godr. et Gren. I. c. p. 607 var.?
Tv. rigidum Fr. Nov. ed. II p. 17 (p. p.).
Växt ljust och lifligt grågrön, slutligen gulglänsande.
Strån ii. tuflikt samlade, styfva, grofva, 2—4 fot höga.
Slidor glatta. Blad mycket långa och styfva, i kanten
slutligen inrullade, med lång stickande spets; nerverna grofva,
hvitaktiga, ytterst sträfva af glest sittande, på de mindre
nerverna enradiga, nästan tagglika borster. Ax styft, med
glatt, segt axfäste. Småax talrikare än föregående, dubbelt
längre än internodierna, 15—27 nim. långa,
6—10-blom-miga, under blomningen rhombiska. Skärmfjäll ung. ’A så
korta som småaxen, med 7—9 mycket grofva, hvita nerver,
för öfrigt som hos föregående art. Nedre blomfjället n.
tvärhugget, borstlöst.
Denna arts utredning är i flera fall förenad med stora
svårigheter. Hvad nemligen först dess benämning angår, är
jag ej fullt säker på, att den verkligen bör förenas ined
Go-d rons A. campestre, då beskrifningen i flera fall afviker.
Jag har dock hänfört den dit, emedan den såväl i habitus
som i de flesta karakterer öfverensstämmer med Franska
exemplar af denna art, som jag haft tillfälle att se i Prof.
Fries’ herbarium. — Vidare synes dess begränsning från
föregående art ej nog distinkt. De flesta kännetecken, hvarpå
den från denna skiljes, äro nemligen i hög grad relativa. På
det den må blifva närmare undersökt, har jag dock upptagit
den, dels på grund af dess egendomliga utseende, dels
emedan den synes bilda en öfvergång till följande afdelning, med
hvilken den i utseende närmast öfverensstämmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
