Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
Denna art har, som det synes, i Sverige blifvit
förvexla^ med former af A. repens, från hvilken art den är lätt
skild genom sina blad, småax ra. m.
Tr. pungens Blytt Norsk Flora p. 160 hör, som man
lätt kan se af beskrifningen och citatet af Reich. fig. 1392,
alldeles icke till ifrågavarande art, utan är väl snarast att
anse som en form af A. laxum, troligen densamma sotn 7r.
litoreum Schum.
Förekommer i Halland, Warbergstrakten, enligt Prof.
Fries samt vid Götheborg (enl. Prof. Fries’ herb.).
C. Stirps A. rep en tis.
Blad på öfre sidan med fina, föga eller icke upphöjda,
åtskilda nerver, som äro försedda med en rad långa hår
utefter midten, sällan med strödda korta hår; parenchymet
derigenom synligt, försedt med aflånga, i rader ställda prickar,
som här förorsaka bladens sträfhet. Axfästets internodier
vanl. mycket korta, ’/., eller ’/, så långa som småaxen, som
vanl. äro föga längre än de finnerviga, vanl. sträfva och
borstspetsade skärmfjällen. Strån ensamma. Växten vanl.
något, mörkgrön, axet någongång blådaggigt eller dragande i
rödt. Förekommer på torra ställen, mest i östra Europa.
7. A. repens Linné FI. Suec. n. 114, And. 1. c. p.
4, Hn. 1. c. p. 243, Lange 1. c. p. 55, G o dr. et Gren.
1. c. p. 608.
Fig. Reich. 1384—1388, And. t. I, f. 4.
Växt vanl. något mörkgrön, axet ofta ljusgrönt. Strån
ensamma, spensliga, styft upprätta eller lutande. De, nedre
bladskidorna vanl. håriga. Blad platta, slaka, med fina,
föga eller icke upphöjda nerver, sotn utefter midten vanligen
äro försedda med en rad längre hår. Ax styft eller slakt,
med ludet eller glatt, segt axfäste. Småax mycket
tättsit-tande, 2 — 3 gånger längre än internodierna, 8—17 ram. långa,
4—6-blominiga, mycket sammantryckta, under blomningen
vigglikt oravändt-hjertlika, ofta nästan lika breda som långa.
Skärmfjäll ung. 2/3 så långa som småaxen; äggrundt-Iancett-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
