Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
art, har under innevarande sekel spridt sig allt längre och
längre mot vestern. För trettio år sedan fanns den först
sporadisk i Schlesien och har sedan anträffats på åtskilliga
ställen i Tyskland. Nu sist är den äfven funnen på
Bornholm och Falster, enligt Lange’s Danske Flora. Den
kommer S. vulgaris närmast genom sin ett-åriga rot och
bladform, men liar utstående strålblommor som S. Jacobaea.
Professor Arrhenius har för mig beskrifvit en af honom
vårtiden på Gotland sedd Senecio, som synes hafva tillhört
ifrågavarande art; den förtjenar derföre att derstädes
efterspanas.
23. Af Filago germanica upptogos af mig i Summa
Veg. Scand. tvenne varieteter, hvilka nu allmänt skiljas
såsom arter under namn af F. canescens Jord. och F.
apicu-lata G. E. Smith (F. lutescens Jord.). Den förra, såsom
den vanligaste, behåller rättast det Linneanska namnet; den
senare G. E. Smith’®, ehuru det af mig gifna varietets-namnet
virescens är äldre. Den skiljes lättast genom bladens mera
gröna färg och de i spetsen glänsande färgade holkfjällen.
Begge böra hos oss närmare granskas och hvarderas
geogra-phiska utbredning nogare bestämmas.
24. Cartx prolixa upptages af de flesta författare
såsom underart af C. acuta. Från denna, är den efter mina
undersökningar bestämdt skild. Det tufviga växesjS,ttet, axens,
isynnerhet de af blommades, utseende och de läU affallande
frukterna öfverensstämma fullkomligt med C. strkta,
hvarföre jag hade ämnat upptaga den såsom underart af den
sistnämnda, såsom redan i Nov. Mant. III. anmärktes1, om den
ej skulle rent af hafva vändt upp och ned på denüas
begrepp. Jag rekommenderar den emellertid till noggrant!
undersökning.
25. Att Quercut pedunculata och sessiliflora blott
utgöra en art och genom obestämbara medelformer
sammanflyta, har alltid varit min öfvertygelse och är väl nu genom
nyare undersökningar (se t. ex. Dec. Frodr.) satt utom allt
tvifvel. Ännu återstår dock att efterforska de vilkor, under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
