Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
bortgång från läroverket, utan visade sig allt framgent genom
de præmier, som han inom detsamma utdelade; då för öfrigt
fråga väcktes om sammanskott för något botaniskt ändamål,
har Stenham mars namn aldrig saknats. Härtill kommer,
att han under flera år bekostat flere yngre botanisters resor
till olika trakter af Skandinavien för deras undersökning i
lichenologiskt afseende, och lägga vi härtill de ej obetydliga
penninge-uppoffringarne för sitt exsiccatverk, hvilket han till
allra största delen gratis utdelade till vetenskapliga
institutioner, läroverk och enskilda vetenskaps-idkare, så kunna
vi lätt inse, att det ej varit obetydliga summor, som han
offrat på vetenskapens altare.
Lägga vi nu till dessa hans vetenskapliga förtjenster
hans gagnande verksamhet i många andra afseenden, så
behöfva vi sannerligen ej undra, att utmärkelser och
hedersbetygelser föllo på hans lott *). Sjelf satte han på dessa
ringa pris och mottog dem med en nästan till motvilja
gränsande blygsamhet. Men den största utmärkelsen var i
sanning den odelade vördnad, hvarmed Sveriges naturforskare
blickade upp till denne deras Nestor. Men också var han
ännu i sin ålders höst för dem en föresyn, som få torde kunna
följa. Få torde väl så som han kunna anses berättigade att
såsom långvariga mödors lön njuta ett "otium cwm dignitate",
men hans hvila var arbete, ett ihärdigt och rastlöst arbete,
och i detta fann han sin fröjd fördubblad under glädjens och
helsans dagar, sin tröst under sorgens tider och sin
vederqvickelse under plågorna och smärtan.
Han hvilar nu efter en lång och gagnelig lefnad på
Hä-radshammars kyrkogård under de resliga popplar, som han
sjelf en gång planterat, men Sveriges — och ej blott dess —
botanister skola länge med tacksamhet och vördnad i sitt
hjerta bevara minnet af den silfverlockige gubben med mannens
kraft och ihärdighet samt ynglingens glödande nit och intresse.
1) Af dessa må bär blott nämnas: Led. af Kgl. N. O. 1841, Theol.
Doctor 1844, Led. af Kgl. Vet. Akad. 1847, Jubel-Magister 1860, Led. af
Kgl. Vet. Societ. i Upsala 1860, Kommend. af Kgl. N. O. 1862.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
