Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
ligen vore en allmän naturlag, att för en genom flera
generationer fortsatt köns-fortplantning befruktning genom andra
individer af samma art vore hos organiska naturalster i
allmänhet nödvändig, eller, med andra ord, att ingen
herma-phrodit vore i stånd att under en ändlös serie af afkomlingar
befrukta sig sjelf. Tillämpadt på växtriket, skulle således
den der vanliga hermaphroditismen egentligen ej vara annat
än en slags maskerad dioecism.
Denna theori, som vid första påsëendet synes vara föga
öfverensstämmande med verkliga förhållandet inom växtriket,
har Darwin sedan sökt bevisa genom en mängd
observationer, utförda med den allra, största noggrannhet och
skarpsinnighet, och, uppmuntrade af de högst intressanta
resultater, till hvilka han kommit, hafva sedan flera botanister
häråt egnat sin uppmärksamhet. Inom Skandinavien har
dock, såvidt oss är bekant, intet i denna rigtning blifvit
afgjordt, hvarföre det ej torde vara olämpligt att i korthet
meddela resultaterna af några i detta afseende gjorda
experimenter.
Det utförligaste arbetet i detta afseende är Darwins
öfver befruktningen hos Orcliideæ, ett arbete, genom hvilket
denna familj, som redan förut utgjort ett botanisternas
älsklings-ämne, framstår i en ännu mer tillockande dager.
Genom otaliga, hvar för sig högst intressanta detalj-iakttagelser
har han tydligen ådagalagt, att (med undantag af en enda
art, Ophrys apifera) för befruktning af Orchideernas blommor
insekter äro absolut nödvändiga, hvilka från en blomma
öfverföra pollinarierna till en annan. Att här antöra de
mångfaldigt olika sätt, hvarpå detta försiggår, blefve alltför
vidlyftigt och utan figurer äfven svårt att tydliggöra, hvarföre
jag blott genom tvenne exempel vill söka gifva en
föreställning härom.
Ofvanför de tvenne, med hvarandra nästan
sammanflytande märkena hos våra Orchis-arter sitter, såsom bekant
är, det s. k. roste.llum (det tredje, mycket förändrade märket),
en nästan klotformig eller något tillspetsad kropp, på hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
