Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
upphörde, blef internodiet upprätt och styft. — Ceropegia
Gardneri hade på 31 tum tre långa och två korta internodier.
Dessa behöfde 5—6 timmar för hvarje hel svängning,
beskrefvo derunder en krets af 5 fot i diameter och en
omkrets af 16 fot, så att toppen tillryggalade 32—33 tum i
timman. Härvid blir stammen vriden i samma rigtning som
vindningen sker, så att den efter den 37:de vindningen har
vuxit 9 tum och snott sig 3 gånger. Mo hl trodde derföre,
att stammens vridning var det, som orsakade rörelsen; men
innan någon vridning på stammen märktes, hade rörelsen
börjat redan hos den unga växten, och ehuru Lecontea
svängde under flera dagar, blef den blott en gång vriden kring sin
egen axel. Det finnes dessutom ett stort antal växter, som
väl svänga men ej äro vridna, såsom Pisum sativum, vissa
Clematis-arter m. fl. och hos åtskilliga, såsom Pliaseolus,
finner man, att de oSika internodierna äro snodda i olika
riktning. Man har iakttagit, att växter bli vridna, när de
slingra sig kring ojemna ytor eller röra sig fritt utan stöd,
hvilket tvifvelsutan har till ändamål att bereda dem större
styrka (likasom ett hårdt snoddt rep är stadigare än blott
hoplagda trådar), att öfvergå ojemnheter vid sitt uppstigande
eller bära sin egen tyngd, då de svänga fritt. Spetsen af
en slingerväxt är ofta hakformigt böjd, och då denna
svänger sig och till följe af sin ungdom böjer sig mera abrupt
utåt, blir den företrädesvis tjenlig att gripa fast i det stöd,
som skall komma växten att motstå stormarnes lösryckande
våldsamhet.
Mohl antager, att slingerstammar ega ett slags otydlig
irritabilitet. Detta anser Darwin af direkta rön ej alldeles
bekräftas. Växter, som slingra sig kring stöd, visa alltid
sak-tare rörelser än de, som svänga fritt. Rörelseförmågan, en
tid förlorad, kan återvinnas, och den vridning, ett skott
erhållit, bibehålles, äfven om stödet ur spiralen borttages.
Egendomligt synes, att många växter, som alldeles icke slingra
sig kring tjockare föremål, med begärlighet göra det kring
smalare t. ex. en tråd, hvilket säkerligen kommer sig derutaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
