Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
dom en hög och yfvig buske som S. cinerea, ehuru tätare.
Bladen äro än stora och gröna, tunna, nästan genomskinliga
(forma nemorosa), än smalt lancettlika, temligen långa
(uli-ginosa), än kort ovala eller lancettlika, och under alla dessa
former än glatta, än ludna, än helbräddade, än sågade eller
naggade, men oftast försedda med temligen stora stipler.
Hängena äro alltid små och gracila; kapslarne betydligt
kortare, någon gång glatta.
Bildar äfven många hybrider utom do redan omnämnda
med S. repens och myrtilloidcs. Angående S. aurita ß.
sub-livida se längre ned. — Arten har ungefär samma
utbredning i vårt land som S. cinerea; Fristedt säger sig hafva
funnit S. aurita invid fjällen i Herjedalen.
11. S. vagans Ands. I Bot. Not. för 1858 har jag
gifvit skäl, hvarföre, enligt min åsigt, Linnés S. dcpressa
omöjligen kan vara hvad vi vanligen förstå, under detta namn
(utan troligen hvilken lågväxt pil med ludna blad som helst
på högfjällen, snarast en form af S. lanatà), samt visat,
huru denna art på en gång är i högsta grad mångforinig
samt kanske den mest utbredda pilform på. jorden, så att den
väl förtjenar namnet vagans. Hos oss upipträder den under
tvenne hufvudformer:
ß) cinerascens med å öirise sidor ludna- blad. — Beskrefs
först från Torneå Lappmark af Wahlenberg och är
stor-växtare, liknande S. caprea, från hvilken den lätt skiljes
genom sina smala, cylindriska hängen, bleka blomfjäll, rent
gula ståndare samt liniesmaJa, särdeles långskaftade,
trubbiga kapslar. — Det är denna, som är allmännast genom
hela Sibirien och som i Amerika upptr&der i största ymnighet
och mångformighet samt der kallas S. rostrata Richards.,
ofta tagande formen af ett <ej oansenligt träd (hvarföre den
väl ej kan subsummeras under en S. depr&sa •)•
ß) livida: lägre buske med alldeles glatta grenar, små
blad, som vanligast äro omvändt äggruflda, på öfre sidan
glänsande gröna och undertill mer eller itiindre blekblå. —
Ehuru till utseendet i högsta grad olik den förutnämnda cine-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
