Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
vetica till S. Lapponum, <S. sericea till S. glauca o. s. v.
Från Österrike har Kerner i sina exsiccater er. S. rh-rtica,
sora synes mig vara alldeles samma form. — S. glabra är
en i syd-europeiska fjällen allmännare, phylictefolia
högeligen liknande art; den tillhör emellertid S. Åasiaia-typen.
— Om S. phylicæfolia saknas i Asien och Nord-Amerika,
så ersättes den dock der af många former, hvilka endast med
temligen obetydliga karakterer kunna åtskiljas. De äro i
Asien: S. podophylla Ands. (med tycke af S. myrtilloides,
men storväxt), chlorostachya Turcz. (mellan S. arbuscitla
och hastata) och leptoclados (mycket lik S. arbuscula),
samt i Nord-Amerika: S. Drummondiana Ho o k.,
cldoro-pliylla Ands. (som af T ackerman och Asa Gray ansetts
vara S. phylicæfolia, men har bladen längre eller kortare
tid tätare eller glesare beströdda med silverglänsande hår),
plvylicoides Ands. på vestkusten och macilenta i de
nordligaste regionerna. S. fulcrata Ands. tillhör både vestligaste
N. Amerika och ostligaste Asien.
22. <S. arbuscula L. Typiskt skiljes denna form
ganska väl från föregående genom sin låga växt, mera risiga
grenbyggnad, smalare, hårdare och ljusgrönare blad, af blad
understödda skaftade hängen, breda och ljusa kapseln
omslutande blomfjäll samt oskaftade kapsler med vanligen
tu-deladt, ljust stift. Sådan uppträder den ej allenast, ehuru
ytterst sällsynt, i Lapplands högsta fjällregioner, utan går
äfven temligen mycket lägre ned i Jemtland, Herjedalen och
Norge; finnes likadan i Skotland, Dauphiné och Schweitz,
men när den sedan närmar sig de östra regionerna och
yppigt utvecklad uppträder på Österrikes kalkalper, antager den
ett annat utseende och företräder då alldeles vår vanliga S.
phr/lic folia. Hos oss kunna dessa arter mera sällan
förblandas, oftare i Skotland (hvarifrån Engelska författare
hemtat anledningarne till sina många olika namn för denna
art, såsom S. prunifolia, venidosa, carinata, vacciniifolia);
deremot känner jag intet märke, hvarpå jag tryggt kan
åtskilja dem i Syd Europa. Emellertid torde denna form, åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
