Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Asiatisk typ. — Hos oss nr denna art ej synnerligen
mång-formig, ehuru varierande med bredare eller smalare, n. glatta
eller tjockt silfverludna blad, men i Tyskland och England
förekommer en större form med betydligt mera utvecklade
stipler, som blifvit framställd under namnet S. stipularis och
under olika tider och af olika författare på varierande sätt
tydd. Så mycket mångformigare och genom massan af sina
individer betydelsefullare är den
30. S. Smithiana Willd., som förekommer öfver n.
hela Europa. Såsom en tydlig hybrid har den tvenne
framstående egenskaper: den får neml. sitt vegetativa system
mest utveckladt och odlas derföre allmänt såsom ytterst
snabbväxande; den är derjemte en af de mest polymorpha
pilformer, vi känna. Typiskt är denna S. Smithiana Willd.
(S. lanceolata F r.) bestämdt hybrid af S. capr*ea och
vimi-nalis. Af den förra har den den mjuka ulligheten på
bladens undersida och särdeles på nerverna, de vid eller ofvan
midten bredare bladen, som i kanten äro ojemnt naggsågade,
de tydligen skaftade kapslarne med det något kortare stiftet
och de tjockare, mindre spölika grenarne med de större,
rundade knopparne. Af den senare har den deremot bladens
form och silfverglans, de smala hängena samt de
kägelfor-miga, kortskaftade kapslerna med det tydliga stiftet. I
utlandet, särdeles i England och vissa delar af Tyskland,
framträda former, om hvilkas ursprung från S. viminalis med S.
aurita, cinerca eller smalbladiga former af S. caprea man
blir villrådig *). Längst bort i serien af dessa former står
den »S. acuminata Sm., som Wi mm er en tid kallade S.
dasyclados, men nu S. calodendron, hvilken också finnes i
Danmark och synes vara en af de för ekonomiskt bruk
användbaraste pilar. Genom mycket större, uppåt bredare och
*) Flertalet af dessa hafva säkerligen uppstått genom sådane exemplar,
som blifvit förvildade och afvikande samt derföre visa sig som "en lågväxt,
risig buske ined mindre, på båda sidor gråludna blad, som är stamformen
och växer i kärr" (Fr. Bot. Not. 1840 p. 185).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
