Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
Till följe af de enkla sporerna borde denna art hänföras
till slägtet Alüllerella, men hela detta slägte torde lämpligast
förenas med Endocoecus. För öfrigt är ifrågavarande art
mycket lätt skild genom ofvan anförda karakterer.
(Forts.)
3. Om slägtet Salix, isynnerhet dess nordiska
former,
af N. J. Andersson.
(Forts, och slut.)
XI. S. niveae s. S. glaucae: buskar, ofta temligen låga,
tillhörande de verkliga fjäll-trakterna; grenarne knotiga och
mycket delade, men sega; bladen ofta å ömse sidor grå-
eller hvit-ludna, i kanten oftast bela; hängen tjocka och täta,
än oskaftade och nakna, än på bladiga skaft, fruktgömmen
glatta eller ludna.
Denna ganska art- och form-rika grupp sönderfaller i
trenne hufvudslag, hvaraf vi hos oss ega hvar sin verkliga art.
32. S. lanata L., en för höga norden egendomlig form,
än — på de högsta fjällplatåerna och i de mest arktiska
trakterna — krypande, knappt öfver jordytan uppskjutande
en och annan kort gren, beklädd med några få och små,
men tjockulliga blad, och ett eller annat 2—3 tum långt,
rakt och tjockt, guldgult hänge ("£. depressau Linn. ?),
än — nere i dalarne mellan fjällen — nästan trädhög med
svarta knotiga grenar, rikt beklädda af stora, breda,
mjuk-ulliga, hvita blad med ansenliga stipler och rikt försedd med
dessa sköna guldhängen, hvilka göra den till en af
fjällflo-rans mest strålande skönheter. — I Skottland blir den
naturligtvis lägre, bladen mera cirkelrunda och gråaktiga,
hän-gena ej gula utan grå; i Sibirien synes den reslig nog, men
bladen blifva smärre och mera långdragna, och i N. Amerika
uppträder den under trenne analoga former, neinl.
Ri-chardsonii II o o k., S. liarattiana II o o k. och Ilookeriana
Bar att, hvilken senare ganska märkbart liknar den form af
S. lanata, som jag kallar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
