Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
lifjället invid Qvickjock, men fann derå inga blomdelar. I
Læstadii herbarium finnas 2 exemplar af en form, så
alldeles midt emellan S. polaris och S. reticulata, att knappt
något tvifvel kan uppstå om dess hybrida natur. Bladen äro
långt skaftade, något större än de vanliga, ovalt rundade,
helbräddade, med fint förgrenadt ådernät, å ömse sidor glatta
och släta. Det ena har honhängen alldel es som »S. reticulata
med brungula fjäll, ovalt kägellika kapsler utan stift, men
med mörka märken; det andra (nära S. polaris) har ungefär
10-blommiga hängen med spetsiga kapslpr och utdragna mörka
märken. Jag skulle vilja kalla denna form S. onychiophylla.
49. S. reticulata L. är hos oss alltid så likformig och
utmärkt, att man knappast skulle tro den synnerligen
beslägtad med de öfriga pilarterna. [Kerner hade ock på
grund af bladens nätådrighet och den egendomliga strukturen
af dess nectaria afskiljt den till ett eget slägte, Chamitca,
som han dock sedermera återtagit]. Mon i Nord-Amerika
finnas dels afvikande former med särdeles långt skaftade,
alldeles kretsrunda, ytterst tunna och nära 2 tum breda blad,
dels modifikationer, hvilka genom växesättet af en fothög
buske och derutöfver, spadformiga eller aflånga, ytterst
tätulliga blad utan synnerlig nätådrighet (S. vestita Pursh)
så alldeles likna S. glauca, att endast de utmärkta
honhän-hängena säkert åtskilja dem från hvarandra. S. reticulata
skulle då snarare utgöra en grupp af flera typiskt olika, men
dock i hvarandra öfvergående hufvudformer (arter). S. nivalis
på Spetsbergen, Grönland, Klippiga bergen och det arktiska
Amerika är den yttersta litenheten af denna art, liksom S.
oreophila och S. secta Ho ok. af S. herbacea, der hela
busken ej är större än en nagel med blad nästan som af en
mossa!
C. Sulices synandrae.
Stånd ars trän gar normalt mer eller mindre s
amin a n v u x n a.
Denna karakter synes visserligen vara artificiell och
äfven osäker, då man stundom hos andra iakttagit, att stån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
