Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 Egendomligheten vid växternas befruktning.
na. Ännu qvarhänger nemligen vid deras yttre sida och deras
bas en ganska betydlig mängd pollen, och först sedan äfven
detta blifvit bortfördt, öppna sig märkena och blifva
mottagliga för befruktning. Enahanda är förhållandet med Cirsiwn
arvense och G. palustre, äfvensom med Centaurea Scabiosa och
C. Cyanus, och troligen gäller detsamma om de flesta af
gruppen Cynarocephalæ.
Hos Silene inflata äro pistillens märken högst obetydligt
utvecklade och inneslutna i pipen, tilldess ståndarne äro
fullkomligt afmjölade. Derefter utväxa de, och först när de nått
en höjd något öfver den, som ståndarknapparne förut intogo,
utveckla sig deras papiller, så att en befruktning kan komma
i fråga. Detsamma gäller äfven om Silene nutans och
Lych-nis flos cuculi. Något olika är förhållandet med A gr
ostemma Githago. När anthererna hos denna öppna sig, äro
märkena tämligen långt utskjutna ur pipen och papillerna i deras
spetsar ha redan börjat utveckla sig. Efter
ståndarknappar-nes afrnjölning nå dock märkena först sin fulla längd, och
det är troligt, att de nu egentligen äro mottagliga för
befruktning, och att således äfven denna växt är protandrisk,
fastän den står på öfvergången till de icke-dichogama
växterna.
En annan ganska anmärkningsvärd protandrist är
Stel-laria graminea. Denna tyckes verkligen förete ett ganska
tydligt exempel på den växternas afsky för sjelfbefruktning,
hvarom Hildebrand talar. Stellaria graminea har nemligen
två slags blommor, det ena med ståndarne nästan lika långa
som kronbladen och försedda med stora bruna knappar; det
andra slaget, som åtminstone i Skåne synes vara lika
talrikt som det förra, har ståndarne föga längre än fruktämnet
med hvita fullkomligt rudimentära knappar. IIos de förra,
der ståndarne äro utbildade, äro märkena i knoppen krökta
och förblifva så äfven en tid efter, sedan blomman är fullt
utslagen, tilldess anthererna äro beröfvade sitt pollen. Då
först räta de ut sig och utspärra sina papiller. I de
blommor deremot, som hafva rudimentära ståndare, äro märkena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
