- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1868 /
85

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Principer för den botaniska nomenklaturen.

85

af en modifikation af en art med en annan modifikation af
samma art en blanding (mistus, franska métis).

13. Till utmärkande af arternas ordningsföljd inom ett
slägte eller en afdelning af ett sådant begagnar man sig af
typografiska tecken, siffror eller bokstäfver. Bastaderna
anföras efter en af de arter, från hvilka de härstamma, och
blifva framför sitt genus-namn försedda med tecknet x. —
Uppställningen af underarter under hufvudarten sker med
bokstäfver eller siffror ’), varieteter med grekiska bokstäfverna
a, ß, y o. s. v. Indelningarne under varieteterna och
blan-dingarne kunna efter behag anföras med bokstäfver, siffror
eller typografiska tecken.

14. Förändringarne af de odlade arterna böra, om
möjligt, återföras till de vildt förekommande arter, från hvilka
de härstamma. Till detta ändamål blifva de vigtigaste
förändringarne uppställda såsom underarter (subspecies), och är
man säker, att deras egendomligheter vid odling med frön
visa sig konstanta, så benämnas de racer (proles).
Förändringar af andra ordningen erhålla namnet varieteter, och är
man säker, att de, uppdragna af frön, visa sig nästan
konstanta, så kallar man dem subproles. Mindre vigtiga former
blifva, om de kunna jemföras med subvarieteter, variationer
och subvariationer af vildt växande arter, efter sättet för sin
uppkomst (om denna är bekant) på följande sätt anförda:
1) satus (tyska Sämling, fr. semis, eng. seedling), om
formen uppstått ur frön; 2) mistus (tyska Blendling, fr. métis,
eng. blendling eller halfbreed), om den härrör från
befruktning mellan tvenne olika former af samma art; 3) lusus
(tyska Spielart, eng. Sport), om den på annat sätt uppstått.

Kap. 3. Betäckningssätt för särskilda växtgrupper,
betraktade i och för sig sjelfva.

Sektion 1. Allmänna grundsatser.

1) För vår del föredraga vi den hos oss vanliga beteckningen med
en asterisk (*) framför underartens genus-namn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:35:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1868/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free