Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 Om fanerogara- och th allogam-vegetationen
för sig egendomliga växtarter af likaledes sydländskt ursprung.
I den södra delen förekommer, och det på så talrika ställen,
att den nästan kan sägas vara allmän, den sydeuropeiska
Teucrium Scorodonia L.; på enstaka lokaler anträffas
derjemte Bellis perennis L., Petasites alba Gærtn.,
Valeria-nella olitoria Mönch., Glaucium luteum Scop., Melilotus
arvensis Wallr., Cephalanthera ensifolia Rich., Neottia
Nidus avis Reich. och Hordeum maritbnum With. m. fl.
Alla dessa saknas i den norra delen, men deras plats
er-sättes här tillfullo af andra. Bland dessa bör i främsta
rummet nämnas JErica cinerea L., som här på många ställen,
isynnerhet i den yttre skärgården, uppträder i ofantliga
massor; vidare Bunium ßexuosum With., hvilken åtminstone
söder om Bergen är gebitets allmännaste umbellat,
Hymeno-phyllum Wilsonii Hook., Chrysosplenium oppositifolium L.,
Carex binervis Sm., Lysimachia nemorum L. och Rosa
pimpinellifolia L., hvilken sistnämnda af Norman blifvit
funnen på tvenne nya lokaler, nemligen Mosterö och
Bömmel-havn, på senare stället, som det heter, "i stor Mængde og i
yppig Blomstring".
För det andra skiljer sig vegetationen i den norra delen
från den i den södra derigenom, att den till följe af sitt
närmare grannskap med fjällen mottagit flera invandrare från
dessa. Under det att i den södra delen knappast flera
fjällformer förekomma än Alchemilla alpina L., Rhodiola rosea
L. och Festuca ovina L. var. vivipara L., påträffas i den
norra utom de nyssnämnda äfven Tlialictrum alpinum L.,
Saxifraga aizoides L., Arctostaphylos alpina Spr., Bartsia
alpina L., Oxyria digyna Campd., Allosorus crispus Bernh.
och ännu flera.
Fattigdom på arter skulle måhända kunna anföras
såsom ett drag, till en viss grad karakteriserande den norska
Uex-regionen i sin helhet, men undersöker man förhållandet
något närmare, så finner man lätt, att artfattigdomen är
betydligt olika utpreglad i regionens begge olika delar. I den
norra delen framträder den nemligen märkbart starkare än i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
