Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 Om fanerogara- och th allogam-vegetationen
och Stols-fjordarne, nå ej mer än 2 mils längd. Till hvad
som förut blifvit sagdt om de klimateriska förhållandena, vill
jag här tillägga, att nederbörden på denna kuststräcka är
mer än vanligt ymnig, åtminstone under sommarmånaderne.
Sommaren 1861, då jag vistades i dessa trakter mer än 2’/2
månad, regnade det minst hvarannan dag under hela tiden,
ofta nog ganska grundligt, och enligt uppgifter af personer
på stället var nederbörden nämnde år ej starkare än vanligt.
Några bestämda uppgifter om regnmängden är jag dess värre
ej i tillfälle att lemna; men vid Bergen, som ligger ungefär
2 grader nordligare på samma kust, uppgår den årligen i
medeltal till 83,2 Pariser-tum, under det att den vid
Stockholm och Upsala endast uppgår till respektive 19,2 och 16,7.
Den del af kusten, som är utsatt för den här rådande
sydvestvindens omedelbara anfall, företer en nästan total
brist på vegetation. De längst ut liggande skären samt den
mot öppna hafvet vettande sidan af de större öarne är
sålunda, om man bortser från en torftig lafvegetation, nästan
naken. Blott i de små dälderna mellan bergen uppträder en
vegetation, bildad hufvudsakligen af Ljung, bland hvilken
träffas sparsamt inströdda Erica Tetralix L.,
Arctosta-phylos officinalis W. & Gr., Empetrum nigrum L., Salix
repens L., Myrtillus nigra Gilib. och Vaccinium Vitis idæa
L. Lägges här till några spridda Enbuskar samt en eller
annan lågväxt Fura, så är den torftiga bilden färdig.
Först på öarnes norra och östra sida samt på fastlandet
blir vegetationen rikare och mera omvexlande. På ställen,
der den i allmänhet rådande sandiga jordmånen är starkare
myllblandad, visar vegetationen till och med en ej så ringa
grad af yppighet. Isynnerhet är buskvegetationen mer än
vanligt starkt utvecklad. På genom läge och jordmån
gynnade bergsluttningar, lokaler som här just ej äro sällsynta,
uppträda, blandade bland Ek, Lind, Asp och Klibbal, hvilka
äro gebitets allmännaste löfträd, en massa yppigt utvecklade
buskväxter, af hvilka såsom allmänna kunna anföras:
Has-selu, Lonicera Periclymenum L., Viburnum Opulus L.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
