Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
A. G. Nathorst. Om vegetationen på Spetsbergens vestkust.
tiske Smaablomster fra Ultima Thule," Bergen 1856 pag. 23,
hade läst, att den på Spetsbergen var "af en dannet Månd
efter hvad han godhedsfuld har meddelt forfatteren, funden,
dog kun et enkelt Exemplar, der som en Krybplante snoede
sig henad gruset." Vid en af de föregående svenska
expeditionerna berättade en skeppare för D:r A. Qvennerstedt, att
han funnit den växande i Isfjorden samt blad af densamma i
kräfvan af en ripa, hvilket då betviflades, men som nu torde
hafva erhållit ny bekräftelse; det ser sålunda ut som om den
skulle förekomma på flera ställen. Efter erhållen uppgift om
dess förekomst lyckades vi äfven anträffa densamma i rätt stor
mängd på östra sluttningen af Kolbay. Vår tid var dock så
knapp, att vi nära nog springande måste insamla några exemplar,
hvarföre vi olyckligtvis ej hunno aktgifva på den kringvarande
vegetationen, hvilket annars borde varit af stort intresse, då
man här måhända skulle haft hopp att anträffa ännu flera för
Spetsbergen nya arter. Den "snoede sig verkligen som en
krybplante henad gruset" nästan som Salix polaris, så att
endast smärre grenar uppsköto ur mossan; mera upprätta
exemplar funnos dock äfven. Den Spetsbergska formens blad äro
ofta ej så rundade som den skandinaviska, utan vigglika,
stundom nästan jemnbreda. Det torde här vara på sin plats
att anmärka att enligt Th. Fries (Plantæ vasculares
insularum Spetsbergensium, Upsaliæ 1871) utgör de hittills kända
fanerogamernas antal på Spetsbergen 113 arter.
Innan jag slutar denna korta skildring öfver vegetationen
på Spetsbergens vestkust, torde det vara mig tillåtet att påpeka
några egna förhållande rörande växterna derstädes. Som jag
nämnt förekomma nästan alla Spetsbergens växter på låglandet,
men eget nog äro de här, utom de egentliga låglandsväxterna,
mera förkrympta än högre upp på sluttningarne. Detta torde
måhända förklaras deraf, att låglandet med sin vattenrika
jord, der en mängd organiska ämnen i tidernas längd hunnit
samlas, nära nog utgör motsvarighet till en slags torfmosse,
och liksom de flesta växter, som ej egentligen äro torfväxter,
äfven i vårt land på sådana lokaler äro förkrympta, tyckes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
