Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
F. W. C. Areschoug.
arter att lefva och bibehålla sig. Detta är äfven
förhållandet med hvarje art: ju mera den aflägsnar sig från sitt
centrum och ju mera i följd deraf de förhållanden, under hvilka
den skapats, förändras, desto mera inskränkes äfven artens
formbildningsförmåga, på samma gång som sjelfva dess
förekomst är bunden vid ett färre antal lokaler af en mera
specifik beskaffenhet.
Ty oaktadt allt hvad deremot blifvit yttradt måste jag
med bestämdhet påstå, att skarpt begränsade arter ej
förefinnas inom ifrågavarande slägte. Väl möter det ej
synnerligen stora svårigheter att hänföra de inom ett inskränktare
geografiskt område förekommande formerna till vissa typer
— arter — i synnerhet om man, såsom vanligen plägar vara
fallet, tillsluter ögonen för alla mellanformer; men det är i
många fall nästan omöjligt att identifiera dessa med formerna
från ett annat område. Ty om äfven tvänne former från
skilda områden i många afseenden öfverensstämma med
hvarandra, skall man dock oftast finna större eller mindre
olikheter. Derför har man äfven i senare tider åtnöjt sig med
en noggrann undersökning och beskrifning af lokala former,
hvarigenom antalet af s. k. arter vuxit i en grad, som nästan
kan afskräcka från studiet af detta slägte.
För att kunna riktigt förklara den oändliga formrikedomen
inom ifrågavarande såväl som inom hvarje annat, mycket
formrikt slägte, hvars arter ännu icke blifvit fullt fixerade,
eller, hvad som är detsamma, erhållit en någorlunda fast
begränsning, måste man nämligen noga skilja mellan tvänne
väsendtligen olika momenter. Några former hafva nämligen
innan sin invandring från ett område till ett annat fixerat
sig och uppträda dervid inom det nya området som
temligen konstanta och saknande öfvergångar till andra arter,
om äfven sådana öfvergångar finnas inom deras ursprungliga
område. Andra deremot, för hvilkas formbildning de fysiska
förhållandena äro mera fördelaktiga, hafva utvecklat sig i en
mängd former, hvilkas genetiska samband lätt bemärkes af
den uppmärksamme iakttagaren. Om vi med blicken fästad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
