Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Literatur-öfveisigt.
Cellväfnaderna i knoppfjällen äro identiska med dem i
stammen ocli mindre modifierade än i de egentliga bladen;
de äro i allmänhet lika i båda sidorna af fjället. Fjällens
nedre skyddade delar äro vanl. af olika byggnad med de
öfre obetäckta* och liksom de innersta fjällen spädare och
med mera tunväggig cellväfnad, liknande den i knoppens
unga stamämne. Det är hufvudsakligen de obetäckta delarne
af knoppfjällen, som här i det följande afses.
Epidermis har aldrig klyföppningar, dess celler ha
mycket tjocka väggar, som äro starkt cuticulariserade, i
synnerhet de utåtvända. Hos några barrträd bildar utsidans
epidermis den öfvervägande väfnaden af de mellersta fjällen,
insidans saknas. Hos Fagus sylvatica äro cellerna
tunnväggiga och fyllda med harts, så att sjelfva cellerna tyckas
bilda en tjock cuticula, Öfver kärlknippena har den mera
långsträckta celler liksom hos de egentliga bladen. Den är
ofta beklädd af hår, egendomliga epidermoidalbildningar
(Fraxhms) eller hartsafsöndrande körtlar; dess celler äro
ofta färgade röda eller bruna och innehålla eller afsöndra
harts. K or k väfnaden öfverensstämmer med den i
stammen och, när den finnes, är den bildad antingen genom
delning af epidermiscellerna eller af den närmast derunder
liggande cellraden. De öfre obetäckta delarne af de yttre
fjällen hos Ulmus montana bestå till allra största delen af
kork; så är äfven förhållandet hos Hasseln, som häri afviker
från öfriga Cupuliferæ.
D et yttre o c h inre b arklagret öfverensstämma med
motsvarande väfnader i stammen. Det yttre bildar ej
pali-sadformigt parenchym såsom vanligen i bladet och är än
temligen skarpt åtskildt från det inre barklagret (Ehamnus,
Tilia) och i synnerhet mäktigt på fjällets yttre sida (Acer
platanoides, Salix lanata), än föga differentieradt
(Æscu-lus, Fraxinus). Det inre barklagret bildar aldrig fjällets
hela massa, utan är alltid åtföljdt af det yttre och utgör
största delen af fjället hos Tilia parvifolia, FQiamnus
alpina och flera Pojmlus-arter. Här eger ofta slembildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
