Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* ’ F. VV. C. Areschoug.
ursprungliga R. nen t orosus saknar glandier. Och säsom denna
sednare numera af de svenska Kubologerna uppfattas,
inbegriper den såväl glandulösa som icke glandulösa former. De
sednare höra till de talrika mellanformer mellan R.
coryli-folius och WaMberyii, som i Sverige äro så vanliga och
böra derföre afskiljas från de glandulösa formerna, som höra
till Weihe’s ursprungliga IL dunietorum, och hänföras till
Smith’s Ii. corylifolius. Dock vilja vi ånyo anmärka, att de
glandulösa och de icke glandulösa formserierna på den
skandinaviska halfön ej äro så skarpt skilda, som förhållandet är
t. ex. i England, der man af dem bildat särskilda arter.
Och glandiernas när- eller frånvaro bör bestämmas efter
turionerna, enär ofta individer anträffas med en eller annan
glandel på blomskaften, men utan sådana på turionerna. Att
vi med glandier förstå endast de skaftade, torde af det
föregående med lätthet inses. De kännetecken, som i Arrhenii
Monografi anföras såsom karakteristiska för ifrågavarande
art, äro hufvudsakligen den daggblå trubbkantiga turionen,
de skarpare och mera tydligt dubbelsågade bladen, det mot
basen nästan vigglika uddbladet på blomgrenarnes blad, den
enkla fåblommiga, men förlängda blomställningen samt
stiftens röda färg. Men alla dessa kännetecken äro i sjelfva
verket så föränderliga, att man på dem svårligen kan grunda
någon artskilnad. Detta gäller äfven stiftens färg. på hvilken
många af nutidens Kubologer lägga en synnerlig vigt. Men
mina iakttagelser hafva bibringat mig den öfvertygelsen, att
detta kännetäcken är af ett mycket underordnadt värde för
artbegränsningen.
Rubus pruinosus Arrhén. Om denna art gäller
detsamma som blifvit yttradt om den föregående. Arrhenius
hänförde till densamma endast sådana former, som saknade
glandier, men sednare Kubologer hafva inbegripit äfven
glandelhåriga former. Onekligen är den typiska formen mycket
karakteristisk, utmärkt såväl genom de ofta 7-taliga bladen,
hvilka hafva nästa oskaftade sidosmåblad, som äfven genom
de ytterst talrika, fina raka, nästan borstlika taggarne på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
