Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
F. W. C. Areschoug. Skandinavisks Hulji Corylifolii.
inverkar äfven pà hithörande arters yttre uppträdande i
länder med kustklimat: glandierna minskas till antalet och
taggarne ökas, i samma mån som indunstningen i följd af
den lägre temperaturen blir svagare.
Slutligen kunna vi ej underlåta att bemöta ett par
inkast, som måhända kunna göras emot våra i denna lilla
uppsats uttalade åsigter. Om naturförhållandena i norra
Europa i synnerhet frambringat glatta RubifS-fovmer med
stora tunna och gröna blad, men de i östra delen af vår
verldsdel deremot glandelhåriga med lika beskattade blad och
de filtludna formerna uppstått under inflytandet af de i södra
Europa rådande förhållanden, så borde man kunna vänta, att
äfven den öfriga vegetationen skulle vara på ett motsvarande
sätt modifierad i dessa olika områden. Vi våga också påstå,
att detta till någon del är händelsen. Men enär hvarje art.
grupp eller slägte har ett olika behof af värme, ljus.
fuktighet m. m. och naturen dessutom kan på andra vägar uppnå
samma resultat, som inom slägtet Rubus åstadkommes
genom ofvan omnämnde förändringar i bladform och beklädnad,
så torde det lätt inses, att accomodationen efter de fysiska
förhållandena kan inom andra slägten och grupper yttra sig
på andra sätt. Likaledes kunde det anmärkas, att arter af
flera grupper ofta växa blandade med hvarandra inom samma
område, så att t. ex. R. Radula Whe.. som skulle utvecklat
sig under de i vestra Europas kustregion herrskande
fysikaliska förhållanden, förekommer tillochmed i östra Tyskland,
och R. discolor Whe., som enligt vårt förmenande skulle
vara en för Medelhafsregionen karakteristik form, går mot
norr ända till Sverige o. s. v. Men för att ställa detta
förhållande i sitt rätta ljus fordras, att vi ej förlora ur sigte
tvänne redan i början af vår uppsats framhållna momenter,
nämligen den sjelfständiga uppkomsten inom ett visst
geografiskt område af nya. slutligen mer eller mindre konstanta
former samt förekomsten inom samma område af former, som
bildats i en annan trakt och sedermera invandrat. Ty det
kan svårligen ifrågasättas, att en under vissa yttre förhållan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
