- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1946 /
104

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 os

olof andErsson oc.11 stig waldheim

götland tillhör den en stäppartad alvarvegetation (Sterner 1922, 1925.
1940, Du Rietz 1923. Albertson 1941. 1944). 1 Skåne är den däremot
hunden till en vegetationstyp, som konstitueras på kalkhaltig sand. I
de samhällen, som utbildas på ett kalkhaltigt men mera finkornigt
material, saknas den emellertid.

Vår avsikt med denna uppsats är att lämna ett bidrag till
kännedomen om den vegetationstyp, i vilken arten uppträder i Skåne, saml
om de markfaktorer, som äro bestämmande för såväl artens förekomst
som vegetationens utbildning i dess helhet.

Denna uppsats baseras även pa ännu ej publicerade
undersökningar. vilka utförts av Waldheim med avseende på vissa små
jord-mossors u I bredning och ekologi i Skåne och av Andersson med
avseende på floran och vegetationen inom Skånes sandmarker.

Vid analyserna av såväl mossamhällena som vegetationen i dess helhet
har en rutstorlek av lur använts. Beträffande den sociologiska nomenklaturen
har Dr Rietz (1936) följts. Vid analyserna av mossamhällena ha endast de
olika arternas mängdförhållanden angivits och i tabellen betecknats på
följande sätl: + + = dominerande, +=måttligt—rikligt. ( + )=.sparsamt eller
enstaka individ (jfr Waldheim 1944. Krusenstjerna I.e.). Med avseende på
tvàskiktssamhällena ha däremot arternas täckningsgrad betecknats enligt den
Hult-Sernander-Du riet/.-ska 5-gradiga skalan.

De i samband med vegetationsanalyserna tagna jordproverna ha efter
torkning bestämts med avseende på reaktion, halten av lättlösliga elektrolyter,
kalcium (CaO) och kalciumkarbonat (CaCO:i) samt mekanisk sammansättning.
Kör bestämningen a\ reaktion och elektrolythalt har följande metodik använts.
Jord och kolsyrefri|| vatten ha blandats i förhållandet 1 : 4 och skakats i tvä
timmar, varefter de fatt sta i ca 22 timmar. Pl( har bestämts elektrometriskt
med användande av glaselektrod. Mätningar ha gjorts i jordsuspension. På
vattenlösningen har spec. ledningsförmågan bestämts och angives i tabellerna
som x2() . 10". Härur har sedan elektrolythalten beräknats och angivits som
millinormalitet CaCl2 (jfr Tkräsvuori 1930, Arnborg 1943). Dessa mätningar
ha utförts av oss själva på Böhmiska Museet. CaO- och (’.aCO:i-analyserna ha
gjorts v id Kemiska stationen i Kristianstad.

De mekaniska jordanalyserna ha utförts på Geologiska institutionen med
en sållningsapparat, vilken Professor A IIadding välvilligt ställt till vart
förfogande. För klassifikationen har den ATTEr b E r Gsk a korngruppsskalan
använts (jfr Ekström 1927). 1 tabellerna ha ej grov- och fingrus åtskilts, ej
heller jordar under grovmo. Dessa ha sainmanslagits under benämningen
stoftjord. Vid mikroskopisk analys av Ire prover liar stoftjorden visat sig
bestå av enbart finmo.

Till fil. lic. Nils Albertson. Uppsala, som studerat de båda skånska
Tortclla inclinatfi -lokalerna, fa vi framföra vårt kamratliga tack för
stimulerande diskussioner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:35:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1946/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free