Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bidrag till skånes flora 35. tortella inclinata 1 lö
ner, Tortuletiim ruraliformis och Camptothecietum, äro karakteristiska
för respektive Koeleria glauca -associationen och Avena pratensis
-associationen. Till Avenetum hör även Ctenidium molluscum - Distichium
cajtillaceum - Encalypta coniorta -unionen.
De tvåskiktssamhällen, i vilka Tortellion-förhundet ingår som
bottenskiktssamhälle, utgöra den för Öland, Gotland och Västergötland
karakteristiska alvarvegetationen, som såväl i fysiognomiskt som
ekologiskt avseende visar en större frändskap med Koelerietum än med
Avenetum. I likhet med Tortella inclinata uppträda många av de
typiska skånska sandväxterna på Öland och Gotland på kalkhällmarker.
I.ex. Anthericum ramosum, Hornungia petrueu, Gypsophila fastigiata.
Medicago minima och Kohlrauschiu prolifera. En dylik vegetation har
Albertson (1944, p. 461) lämnat exempel på från Öland. 1 denna
alvar-vegetation förekommer även Veronica praecox (jfr även Sterner 1946).
som ännu ej med säkerhet iakttagits i Skåne. Den bör i första hand
eftersökas i A’oe/eria-samhällen. 1 Volks (I.e.) analyser av Koeleria
glauca -samhällen återfinner man Veronica praecox och dessutom den
tör speciellt gotländsk kalkhedvegetation utmärkande Fumana
procum-bens på sand. Dessa exempel lyda på att en särskild ekologisk faktor är
avgörande för Tortella inclinata’s och de ovan anförda arternas
uppträdande i alvarvegetation och sandsamhällen av Koeleria glauca -typ.
Markfaktorerna. Från Mellaneuropa föreligga såväl talrika P ii- som
kalkbesläniningar från jordar med »Bromion-\egetation».
Om markförhållandena i dessa samhällen från Sverige finnas
endast obetydliga uppgifter (Sterner 1922, Andersson 1944,
Krusenstjerna 1945). Som ovan i korthet nämnts äro dessa samhällen såväl
i Mellaneuropa som Sverige bundna till jordar med cirkuinneutral
reaktion. Inom Skåne synes amplituden vara Pn 5,8—8,3. Pn-värden
under 6.0 dock myckel sällsynta. Förbandet har sitt största artantal på
kalkhaltiga jordar med en reaktion av Pr 7.0 el’er däröver. Samma
förutsättningar gälla hell naturligt för dess bottenskiktsförbund
C.arnp-tothecion. I samband med kalkens urlakning och den därmed
sammanhängande ökningen av väteionkoncentrationen sker en förändring av
artsammansättningen inom »Bromion erecti -vegetationen» i dess
hel-het. Denna förändring inträffar tidigare bland mossorna och
thero-fyterna som växa i det översta markskiktet, än bland de fleråriga arter,
som ined sina rötter nå ned i de djupare liggande markskikten.
Bromion erecti -vegetationens fältskikt kan betraktas som en
indikator på en viss marktyp, medan dess bottenskikt ger en antydan
8 Botaniska Notiser 19i6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
