Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
SMÄRRE UPPSATSER OCH MEDDELANDEN 304
Ny skånsk lokal för Primula elatior.
Vid en exkursion till trakten av Vombsjön den 4 maj 1946 fann jag v id
den sydöstra sidan av sjön, några hundra m från den numera brunna gården
Askebäskan i V o nil) socken ett litet bestånd av Primula elatior (L.) Hill. Arten
växte där pa ett begränsat område under liagtornsbuskar på fuktig mark i
bok-ekskogsbrynet. Den förekommer icke i den gamla trädgården eller vid
tomtplatsen till Askebäskan, varför det förefaller föga sannolikt, att den skulle
ha förvildats frän en gång odlade exemplar.
Fyndet har föranlett mig att i litteratur och herbarier efterspana, huruvida
P. elatior tidigare varit känd utanför det välbekanta området inom Öved socken
(> Bjersjölagärd, Skartofta. Tulesbo, Öfvedskloster [areschoug, Skånes flora,
andra uppl. 1881. s. 125]). Detta område är tämligen sammanhängande och
utgöres av skogarna norr och nordost om Vombsjön.
Första gången P. elatior uppgives för Sverige är av Leche i Primitiae
Florae Sueeiae 1744. då han meddelar lokalen Öfvedskloster .
Förutom från Övedsområdet har emellertid P. elatior meddelats såsom
vildväxande på Kullaberg. Så angives under rubriken »Skånska växter
upptäckte 1838» i Botaniska Notiser för år 1839, s. 48: Primula elatior bland
acaulis pa Kullaberg, Ringius . Denna uppgift kommer igen i Areschoug,
Skånes Flora, första uppl., 1866. s. 48 och i Lii.ja, Skånes Flora, andra uppl.,
1870, s. 116: »Kullaberg i Bökebolsvång, (Söderwall) . I tillägg ändrar dock
Lilja, I.e., s. 794 bestämningen till P. variabilis Goupil, vilket i själva verket
är identisk med P. verisX,oulgaris. Han skriver: »Bergiga skogsängar, sällsynt,
Kullaberg i Bökebols wång bland följ.» - d.v.s. P. vulgaris — »(sänd av
Söderwall under namn av elatior, hwars wäxtställe i Kullen utgår i boken;
förut sänd af Gyllenstjerna till Fries, som antager den såsom en
stängel-bärande form af följ. i andra uppl. av Areschougs flora upptages ej längre
Kullaberg som fyndort för P. elatior.
i Botaniska Notiser för år 1851 publicerar \. C. Gyllenstjerna en
»Förteckning på de Phanerogama växter, Ormbunkar och Mossor, hwilka blifvit
iakttagne på och omkring Kullaberg i nordvestra Skåne . Han meddelar där
(s. 73) fynden av Primula grandiflora Lam. (var.) exscapa och scapigera, om
vilka han (s. 83) tillägger: > Båda formerna, exscapa och scapigera, förekomma
blandade med hvarandra ofta från samma rol. i Råhagen och ängen vid
Gylle-röd ymnigt, i Bökebols vång och Krapperups park, sparsamt». I en uppsats av
Gertz i Skånes Natur 1936, s. 59. 60 har följande hämtats ur Bror Emil
Hildebrands självbiografi (H. var informator på Krapperup 1828. 1829):
Under nästan dagliga excursioner gjorde vi samlingar och anteckningar till
en beskrifning öfver bergets och det angränsande slättlandets vexter. bland
hvilka äfven träffades nykomlingar till Sveriges flora. t.ex. Primula acaulis
och elatior m.fl. .
De fynd från Kullaberg, som åsyftas under namn av Primula elatior och
åtminstone delvis P. grandiflora (vilken senare är synonym till P. vulgaris)
torde vara att hänföra till .4. verisX.vulgaris. Detta bestyrkes av ett i Lunds
Botaniska Museums samlingar bevarat exemplar, insamlat av J. N. Agardh i
maj 1867 på Kullaberg vid Bökebol och av insamlaren bestämt till Primula
elatior. Enl. en senare anteckning representerar dock detta exemplar (som rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
