Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 (5
GUNNAR DEGELIUS
Det är huvudsakligen de allra yngsta individen och bland dessa de,
som råka sitta just på den fläck där en lob av nämnda bladlav utbreder
sig, som gå förlorade. Dock kan naturligtvis också i vissa fall
utvecklingen stäckas för de Le//i«rrYf-individ, som söka rädda sig upp genom
mellanrummen i Parmelia-bålen, genom att de överväxas av andra,
nytillkomna lober. Härvid uppstår en kamp för livet för
Letliaria-individet. Det senare visar därvid ofta en förvånansvärd skicklighet at I
utnyttja de till buds stående medlen till räddning i form av
lobmellan-riim o.dyl. hos bladlavens bål. Man kan sålunda finna Let haria-indi\ id,
som kämpat sig upp genom en tjock »kaka» av bladlaven. I detta fall
är kampen ensidig (Parmelia-bålen kämpar ju ej). Men något mer
utvuxna individ av varglaven (några cm höga) kunna stundom invecklas
i en ömsesidig kamp med Parmelia-arlen, vilken senare, som
därvid är angriparen, med en eller flera lober växer upp på bålen av
Lef/iori a-indi videt. Dylika direkta attacker av bladlaven äro bl.a.
riktade mot tjockare och tätgrenigare exemplar av ifrågavarande busklav,
vilka genom silt kompaktare växtsätt hota att åtminstone delvis hindra
den underliggande bladlavens assimilation. Men det kan också ske mot
normala individ. 1 de flesta dylika angrepp har Parmelia-arten dock
ingen varaktig framgång, eftersom Letharici-arten med sina talrika fina
grenar överallt kan utnyttja mellanrummen i Parmelia-bålen. Man kan
ibland iakttaga två individ av nämnda arter tätt hopnystade till en boll.
där Lethariu med alla sina grenar bildar stommen: grenspetsarna av
den sistnämnda sticka ni mellan Parmelia-lobermx.
Samtidigt med Parmelia sulcata uppträda en del andra i
konkurrensen m.el.ni. starka bladlavar, ehuru de till en början äro
sparsammare, såsom Cetraria chlorophylla, C. glauca, Parmelia centrifuga,
P. physodes, P. saxatilis, P. tubulosa (av dessa tillhöra de två
förstnämnda morfologiskt sett den s.k. .Sfr’cfa-typen, de övriga äro ni.el.m.
typiska representanter för Parmelia-typen; betr. dessa typer se
Dege-uus 1940 s. 200—201). På äldre lignum öka i frekvens och storlek
speciellt de Pann. sulcata m.el.m. överlägsna Cetraria glauca och
Parmelia physodes. Samtliga nämnda bladlavar förhålla sig i
konkurrens-hänseende gentemot Lethariu val pina i alla närmare undersökta fall
ungefär som den ovan skildrade Parm. sulcata. L e t ha r i a b ä v d a r
sig alltså i stort sett väl i konkurrensen också mol
d e starkaste i d e 11 a s I a <1 i u ni u p p I r ä d a n d e b 1 a d 1 a
v-arterna, men försvarskampen kan bli hårdare. Arten har i detta
stadium i successionen, som kan kallas b 1 a d 1 a v s I a d i e t, ingen
möjlighet till föryngring. — Förutom varglaven kunna en del andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
