Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Botaniska Notiser 1946, Häfte 4. Lund
Floran inom Svärdsjö socken. 1.
Av Johan Wiger.
Under mina studier över flora och vegetation i gränstrakterna
mellan Dalarna, Gästrikland och Hälsingland ha i den förstnämnda
provinsen hittills de närmast landskapsgränsen liggande delarna av
Svärdsjö sn berörts av undersökningen.1 Det gäller ett ungefär milsbrett
parti utmed gästrikegränsen från Lumshedens by i s. lill
hälsingegränsen i n., en sträcka på ca 3,5 mil fågelvägen. Sydgränsen ulgöres
av Storåns dalgång, som löper i ost-västlig riktning tvärs igenom
höglandet från Storsjöbygden i Gästrikland lill Svärdsjö i Dalarna.
Området utgöres huvudsakligen av stora skogar med myrar, sjöar
och vattendrag i rik omväxling, alliså ett stycke typisk norrlandsnatur.
Bebyggelsen är mycket gles. Från Lumsheden är det två mil av bara
skog till närmaste bygd norrut, Lilla Björnmossen, stationssamhälle
vid Dala-Ockelbo-Norrsundets järnväg. Ytterligare s/4 mil av skog
norrut ligger Svartnäs gamla nedlagda järnbruk, som jämte de
kringspridda skogsbyarna — Ö. och V. Svarlnäs, Nils-Larsberg, Spaksjön,
Baståsen m.fl. i nordligaste delen av Svärdsjö sn — bilda Svartnäs
kapellförsamling. Den sistnämnda och nordligaste byn Baståsen ligger
på sydsluttningen av Lustigknopp, på vars topp (402 m ö.h.) de tre
landskapen mötas. Byarna i trakten äro anlagda av finnar i början av
1600-talet (de flesta redan 1613 enl. Lönborg 1902), varför de oftast
ligga på bergssluttningar mot s. i närheten av någon sjö, för att i
möjligaste mån undvika frosten, som finnfolkel av erfarenhet från sitt
hemland visste vara svårast nere i sänkorna. Som minne från finntiden
förekomma talrika finska namn på sjöar och platser i dessa trakter.
Kommunikationerna äro numera förbättrade, så alt man pr bil
vanligen kan uppnå även avlägsnare byar. Tvenne landsvägar jämte
den ovan nämnda järnvägen gå tvärs igenom höglandet från
Gästrikland till Dalarna. Den ena landsvägen följer Storåns dalgång förbi
Lumsheden v.ut lill Svärdsjö kyrka, den andra utgår från Ockelbo
1 Orienterande kartblad äro Gävle, Falun och Bingsjö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
