Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
541) SM ÄRR K UPPSATSER OCH MEDDELANDEN
(c:a 70 km) västerut till nästa lokal vid Asljimga klippa i Örkelljunga s n.
I Sydsverige finns den vidare på flera lokaler på Söderåsen i Skåne, på
Hallandsåsen i Skåne och Halland. Äldre herbarieexemplar föreligga vidare frän
Visingsö och från Timbyholm i Skåne.
Denna oceaniska art befinner sig här på sin lokal i Blekinge i
gränszonen mellan de suboceaniska och mellanbaltiska floraområdena (jfr
Granlund 1925, Weimarck 19;i9). Lokalens relativt östliga låge kompenseras i
klimatiskt avseende säkerligen belt av att den är belägen på Ryssbergets
markerade höjdsträckning, som liksom Skånes övriga åsar har en betydligt högre
nederbörd än omgivande terräng (Bergsten 1945. Wallén 1945). Klimatiska
inflytelser från Östersjön göra sig nog också gällande. Enl. kartor hos Wallén
1945 över medelnederbörden under maj—okt. beräknad på ären 19.’i2—40,
42. tilltar den från 300—350 mm pä centrala Kristianstadsslätten till omkr.
400 mm på Ryssbergets mellersta del. där lokalerna ligga. Samma nederbörd
ha de inre. högre delarna av Skåne, t.ex. Söderåsen, Linderödsåsen och hela
den nordligaste delen a\ landskapet under vegetationsperioden.
Medelnederbörden för maj—okt. beräknad på tiden 1901—30 är för centrala
Kristianstads-slätten 300 -350 mm ocli för Ryssberget 350—400 mm. På Ryssbergets högre
delar måste man räkna med en högre humiditet än i omgivande terräng,
orsakad av den med höjden ökade nederbörden och minskade temperaturen,
llumiditeten torde vara en mycket viktig utbredningsreglerande faktor för
denna ormbunke.
Troligtvis finns Thelypteris Oreopteris på flera lokaler på Ryssberget,
åtminstone på de högre delarna. Några närmare efterforskningar hade jag
vid mitt besök ej tillfälle göra.
Till ledning för intresserade, som spana efter arten, skola några
iakttagelser angående artens ekologi, som jag hoppas kunna behandla närmare
framdeles, meddelas. Thelypteris Oreopteris synes liksom lileehmtm Spirant,
som jag flera gånger funnit pä samma lokaler, föredra ståndorter med ytligt,
rörligt grundvatten. Den förekommer sålunda ofta vid bäckstränder, men
även i bäckdalar ett stycke från själva bäcken på gränsen till den av ytligt
grundvatten opåverkade marken. Allt för tätt trädskikt synes den ej trivas
med, gles al- eller bjölkskog är det vanligaste. Som framgår av
artförteckningarna från Byssbergslokalerna är den omgivande vegetationen av tämligen
mager typ. Bokskogen vid Perstorpslokalen är till stor del fältskiktslös, men
visar ställvis prov pä samhällen av utpräglad hedskogstyp. Av de mera
fuktig-hetskrävande arterna, som pa Byssberget träffades samman med T. Oreopteris,
ingår Carex remota i Skåne i de artrika bäckdalarnas och alskogarnas
vegetation. Sph/iynum (imblyphyllum och teres äro karakteristiska för
övergångs-fattigkärr och övergångsrikkärr (Waldheim i Weimarck 1943, Waldheim
1944). Den antydan om miljön för arten, som de nämnda kärrarterna ge,
stödes av utförda pH-mätningar. pH-värdena i lf) olika prov frän mullskiktet
tagna pa lokaler för /’. Oreopteris i Skåne variera mellan 3,8 och 6.1,
medeltal 5.3. I prov från lokalen vid Perstorp på Ryssberget uppmättes pll 5.7.
Är|en synes alltså enl. dessa prov föredra måttligt sura marker. Till dessa höra
just övergångsrikkärr och övergångsfattigkärr.
Undertecknad är tacksam för alla uppgifter om nya fynd av Thelypteris
Oreopteris med lokalangivelse efter generalstabskartan och en kort beskriv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
