Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN MEMORIAM. SVANTE MURBECK
545
siffiniteterna. Ju mera olika två arter är, desto svårare ha de att hybridisera,
och desto större sterilitet visa eventuellt uppkomna hybrider, detta var satser
som redan uttalats av Xägeli och Focke, och Murbeck fann dem bekräftade
hos Potentilla, Viola, Epilobium och andra släkten.
Murbeck disputerade i maj 1891 på avhandlingen Beiträge zur Kenntnis
der Flora von Siidbosnien und der 1 lercegovina», vilken blev bedömd med
3 betyg. Han hade fått det Battramska stipendiet och studerade Horan i
Bosnien ocli Herzegovina 5 månader 1889. Eine wissenschaftliche Eroberung
Bosniens und Hercegovina ist, kann man sagen, den dortigen politischen
Neugestaltungen dicht auf dem Fusse gefolgt», med dessa ord inleder Murbeck
sin avhandling, men säkert är, att österrikarna ej lyckats åstadkomma »lugn
och ordning» i de av dem ockuperade provinserna; befolkningen ställde sig
inte blott oförstående utan direkt fientlig till Murbecks botaniska exkursioner,
och han måste ledsagas av österrikiska gendarmer. Han vistades sedan 15
månader i Wien, där ban bearbetade det insamlade materialet. Chef för
botaniska museet ocli trädgården var »Hofrath» Kerner von Marilaun. Murbeck
blev arbetskamrat med bl.a. Wettstein, som då var docent; de kom att få
några gemensamma forskningsuppgifter. (Så har han beskrivit en ny
Euphra-•sirt-art i Wettsteins monografi över detta släkte.) Murbecks vistelse i Wien
kom att få betydelse för den österrikiska botaniken, ban lärde de österrikiska
botanisterna alt botanisera» hette del i elt intervjuuttalande av Wettstein
under etl besök i Sverige 1921. Murbeck återkom till Lund dagen före
julafton 1890, och disputerade alltså följande vår. Det undersökta området är
intressant. Som Murbeck framhåller i ell växtgeografiskt kapitel består floran
utom av endemiska element, av baltisk-mellaneuropeiska, pannonisk-pontiska,
mediterrana (blott i Herzegovina), mellaneuropeisk-alpina, balkan-grekiska
och apenniniska element. Murbeck blev docent efter disputationen, arbetade
ett år i Lund, men reste sedan till Stockholm. I Stockholm var han assistent
vid Bergianska trädgården och amanuens vid Riksmuseets botaniska
avdelning. Han ökade sina förmodligen små inkomster med ett lärarvikariat vid
högre lärarinneseminariet. Dessa förordnanden varade etl år, d.v.s. titi juli
1893. Han företog så en bearbetning av en rad växtsläkten, avsedd all ingå
i den planerade Xll-te upplagan av Hartmans Skandinaviens Flora, vilken
ju aldrig kom ut. Bearbetningen av Agrostis trycktes sedan som nr 2 i serien
Studier över kritiska kärlväxtföimer». Murbeck hade undersökt pollenet
bl.a. av ej mindre än 1.000 herbarieexemplar. Det var ett stort arbete, men han
kunde utmönstra talrika hybrider, ocli sedan tedde sig släktets systematik
ganska klar. Nr 3 i nämnda serie behandlade Cerastium, bearbetningen
välgjord 1894 men kom i tryck först 1898. 1894 voro även bearbetningarna av
Stellaria och Iii imex färdiga, de trycktes år 1899 i Botaniska notiser.
Vid sekelskiftet blevo de båda svenska botanisterna Juel och Murbeck
berömda genom sin upptäckt, att tios Antennaria alpina resp. Alchemilla
äggcellen bildar embryo utan att befruktning skelt. Det var sedan länge känt,
att hanplantor av Antennaria alpina äro mycket sällsynta; trots detta sker
fröbildning. Juel lärde sig den embryologisk-cytologiska tekniken hos den store
Strasburger och lämnade ett förelöpande meddelande om Antennaria alpina
i Botanisches Centralblad 1898, den utförliga avhandlingen utkom 1900 i
Vetenskapsakademiens handlingar. Hos Antennaria alpina undergick embryo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
