Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN MEMORIAM. SVANTE MURBECK 269
han framställde även talrika hybrider, även Celsici VVWv<.srt/7Ji hybrider. Jag
har undersökt embryologin och cytologin hos några av dessa. Murbeck fann,
alt artbastarder bildas mycket lätt men att de alltid äro alldeles sterila, i
100-tals undersökta exemplar påträffades ej ett enda välutvecklat frö. Han
betonar, att hybridisering alltså torde ha spelat en mycket underordnad roll vid
artbildningen; däremot förekommer ofta en uppdelning av en art i ärftligt
konstanta lokalraser, vilka torde kunna utveckla sig vidare till nya arter.
Bastard-steriliteten inom Vrrbascum var en stor hjälp vid den systematiska utredningen:
vissa former äro varandra nämligen morfologiskt mycket lika. och deras
systematiska valör hade blivit olika bedömd. Det finnes också polymorfa
arter. De olika arterna erhålla en lång beskrivning pa latin. Murbeck släppte
ej kontakten med sina växter. 1936 utgav han ett tillägg till
Verbascnm-monografin, hans sista avhandling beskriver en ny Celsia från Marokko.
Murbecks avhandlingar äro avfattade pa ett klart och koncist språk,
och hans figurer äro utmärkta. Problemställningen är klar,
undersökningsmaterialet stort, stundom kan det tyckas vara onödigt stort, och mycket noga
och omsorgsfullt undersökt. Onödiga detaljer och diskussioner finnas ej,
varför det bela gör intryck av något klart, gediget, samlat, logiskt och väl
genomtänkt. Xär jag som ung student började studera hans avhandlingar tyckte
jag mycket om dem, och de fick stor betydelse för mig. När man är i
färd med att lämna den mera känslomässiga och diffusa perioden av
ungdomen. är man troligen särskilt känslig för det förföriska i en klar och logisk
framställning. Vidlyftiga litteraturdiskussioner förekomma ej. Murbeck var
ingen läskarl, ehuru ban hade ett utmärkt minne. Han ansåg kanske, alt ban
stal lid från de egna undersökningarna, om han ägnade sig för mycket åt
läsning och försök att följa med överallt.
Sedan ban blivit professor 1909. måste Murbeck genast ägna sig al vissa
uppgifter av praktisk natur. Herbarierna voro inhysta, kan man säga, i övre
våningen av Agardhianum (den nedre var bostad at
akademiträdgårdsmästaren), och där lär det ha varit utomordentligt trängt. Gamle Nordstedt hade
innehaft både konservators och amanuensbefattningarna, men 1909 blev Otto
B. Holmberg konservator. Nordstedt kvarstod dock länge som en slags livstids
amanuens. I övre våningen fanns även ett amanuensrum. Där hade Murbeck
|tott i 10 år. Bland raden av lians efterträdare kan nämnas från äldre tid
Bengt Lidforss. Kobert Larsson ocli Oscar Palmgren. Nu skulle en
musei-byggnad uppföras pä mark. som införlivats med botaniska trädgården.
Murbeck hade företagit en studieresa till Tyskland och Österrike för att taga
kännedom om moderna museiinredningar. lian övervakade även nitiskt
byggnadens uppförande. I nder klättrandet på byggställningarna råkade han ut
för några små malörer. Han bar på den tiden alllid hög hatt. Flera gånger
hände det sig alt ban fick murbruk stänkt på sin fina hatt: när två hattar
förstörts anlade emellertid Murbeck plommonstop. Sedan vidtog arbetet alt
flytta samlingarna. Arken till Recliingers herbarium voro alltför breda, de
l>assade ej i de nya skåpen. Staben av e.o. amanuenser var länge sysselsatt
alt skära dem till en passande bredd, vilket skedde under ett flitigt och
bullersamt vässande av knivarna. I ett hörn av den södra herbariesalen på det nya
museet hade Murbeck sin arbetsplats, och den platsen behöll han som emeritus.
Botaniska Xotiser 19’i6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
